LUKAS 20:27–40

ETT ORD PÅ VÄGEN

Den här händelsen visar oss att en felaktig utgångspunkt i ett resonemang kan leda till helt felaktiga slutsatser. En del till synes små ting, kan få stora följd- verkningar. Därför är det viktigt att vi försöker förstå hurdan Gud är och hur han vill att vi ska leva.

ATT FÖRSTÅ TEXTEN

Saddukeerna var ett judiskt parti, en liten men inflytelserik grupp som tillhörde överklassen och kunde samarbeta med romarna. De erkände bara moseböckerna och trodde inte på någon dom eller uppståndelse efter döden. De ansåg inte att Gud engagerade sig i människors liv och de trodde inte heller på änglar.

”... döda uppstår ...” Jesus vill med sitt exempel från 2 Mos. 3:6 visa att Gud redan på Mose tid räknade med en uppståndelse. Om så inte hade varit fallet hade han sagt: ”Jag var deras Gud.” Nu räknar Gud fortfarande med dem och säger: ”Jag är ...” För dem är döden en sömn, ett ögonblicks vila, i väntan på uppståndelsen. Hebreer- brevets författare säger att ingen av dem fick löftet om ett nytt liv uppfyllt, men en dag ska de få uppleva det tillsammans med alla som tror på Gud (Heb. 11:40).

”... den andra världen ...” Jämför gärna olika översättningar. Ordagrant står det i grekiskan ”erhålla den tiden” och syftar på en framtida uppståndelse.

FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL

Jesus möter Saddukeerna på deras egen planhalva och tar ett exempel från Moseböckerna. Vad kan vi lära oss av det?

LUKAS 20:41–47

Tankar om livet - 115

Läs mer

LUKAS 20:20–26

Tankar om livet - 113

Läs mer

LUKAS 20:9–19

Tankar om livet - 112

Läs mer

LUKAS 20:1–8

Tankar om livet - 111

Läs mer