Tillbedjan av ting

När människor älskar pengar och rikedom mer än Herren, när de säljer sin egen själ för att få det, det är då pengar blir den mest korrumperande kraften i världen.

En av de mest kända helgdagarna i Amerika finns inte i kalendern, som jul eller påsk. Den kallas Black Friday, den svarta fredagen, fredagen efter den amerikanska tacksägelsedagen Thanksgiving, som är den fjärde torsdagen i november. Black Friday är den mest intensiva shoppingdagen på året och har fått sitt namn av att många detaljhandlare då äntligen når ”into the black”. Att hamna i svart är det amerikanska uttryckssättet för att äntligen göra vinst, i motsats till när resultatsiffrorna står i rött. Eftersom Black Friday betraktas som början på julhandeln öppnar många detaljhandlare tidigt, vissa redan vid midnatt, för att locka till sig så många kunder de någonsin kan.

Och kunderna kommer verkligen, flockvis i denna galna, galna rusning, för att köpa, köpa, köpa, och självklart till de lägsta priserna. Det har blivit nästan en religion för många – en religion med en sådan passion att folk följer den, oavsett konsekvenserna.

Till exempel hade folkmassan som samlats under Black Friday-natten utanför varuhuset Wal-Mart i Valley Stream, New York, blivit så stor vid 03.30-tiden (varuhuset öppnade kl. 05.00) att polis måste tillkallas. Klockan 04.55, innan polisen kom, började ungefär 2 000 Wal-Mart-kunder banka på de dubbla glasdörrarna. Glaset krossades och entusiastiska anhängare till den fria marknadens ekonomi, med skinande kreditkort i sina plånböcker, trängde sig in och trampade en varuhusanställd till döds. När det pålystes att alla måste gå ut på grund av att en anställd förolyckats vägrade många och hävdade att de hade väntat alltför länge och inte tänkte gå innan de handlat vad de hade kommit för att handla, och även det till fyndpriser. De trogna tillbad sin gud vid Wal-Mart-helgedomen, och det måste till poliser för att få ut dem.

Även om det är ett extremt fall visar det något av den mänskliga naturen: vårt otillfredsställbara begär att äga saker och ting, att köpa prylar, att ha egendom. Oavsett om det gäller Europa, Mellanöstern eller Fjärran Östern har människor överallt, oberoende av ras, nationalitet, religion eller politisk övertygelse, en naturlig böjelse till materialism.

Med andra ord, människor är människor, pengar är pengar, ting är ting. De flesta människor, om de har pengar, kommer att använda dem till att köpa allt de kan, vare sig de behöver det eller inte, så som den 17-åriga pojken i Kina som sålde sin njure för 20 000 kronor för att kunna köpa en iPhone och en iPad!

Medan miljoner människor kämpar för att få tillräckligt att äta, kan man i Dubai mumsa i sig en Golden Phoenix glasyrmuffins (en glaserad muffins!) för 28 000 dollar. Medan miljarder kämpar för rent dricksvatten betalade en vinkännare nyligen 75 000 pund för en enda flaska vitt vin. Miljoner är fortfarande arbetslösa, men 2010 hade Viacoms VD en årslön på 84,5 miljoner dollar, förutom 70,5 miljoner dollar i aktier och optioner. Medan hus utmättes under den stora finanskrisen och många fler människor aldrig hade levt någon annanstans än i skjul byggde miljardären Mukesh Ambaning i Mumbai ett hus på tjugosju våningar, med en yta på 13 000 kvm, kallat ”det tjugoförsta århundradets Taj Mahal” och värt 1 000 000 000 dollar.

”Habegär är helt i sin ordning, förresten tror jag att det är hälsosamt. Man kan ha begär och fortfarande må bra inombords.” ¹ Dessa var finansmanen på Wall Street, Ivan Boeskys, odödliga ord till de nyutexaminerade från Harvard 1986. (Dock ledde Boeskys girighet slutligen till några års fängelse.)

Vad den gamla frågan beträffar: När är tillräckligt gott nog? verkar svaret vara uppenbart: Tillräckligt är aldrig gott nog. Det kan aldrig vara nog eftersom materiella ting – hur mycket vi än dyrkar dem, har begär till dem och behandlar dem som gudar – aldrig verkligen kan tillfredsställa vår innersta längtan. Ändå förstår människor inte denna sanning, så vi samlar på oss mer och mer, ofta på andras bekostnad. Och hur mycket vi än samlar på oss kan det aldrig tillfredsställa våra önskningar, eftersom våra önskningar når en omfattning som materialism och habegär inte kan uppfylla.

Vi skapades ursprungligen för att tillbe endast Gud, ingenting annat, men när vi en gång föll ifrån honom har vi blivit avgudadyrkare, vi tillber vad som helst förutom Gud. Det som Paulus skrev i Bibeln för många århundraden sedan förblir lika sant idag som då: ”De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen” (Rom. 1:25).

Det är precis vad Satan vill; han vill få oss att dyrka vem som helst och vad som helst (filmstjärnor, kändisar, sex, makt, våra egna kroppar), men inte Herren. I en tid av hög välfärd är pengar och materialism för många människor deras främsta gud, trots att de inte kan rädda eller slutgiltigt tillfredsställa.

”När man en gång uppnått en miljard dollar”, sa mediemagnaten Ted Turner, ”är det ändå inte så storslaget … Jag trodde att klockor och sirener skulle ljuda. Men ingenting hände. Att ha en stor rikedom är en av de största besvikelserna. Det övervärderas, kan jag tala om för er. Det är inte så gott som medelmåttig sex. Medelmåttig sex är bättre än att vara miljardär.” ²

Så som aposteln Paulus också varnade: ”De som vill bli rika låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skadliga begär som störtar människorna i fördärv och undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande” (1 Tim. 6:9–10).

Problemet är inte pengar; det är när pengar blir en ny gud och drar människor bort från den sanne Guden, precis som Paulus varnar för här. Bibeln höjer rösten mot habegär och exploatering, särskilt när det gäller exploatering av de fattiga. Pengar i sig, rikedom i sig, är inget ont eller fördömt i Bibeln. Det är när människor älskar pengar och rikedom mer än Herren, och när de vill sälja sin egen själ för att få det, som pengar blir den mest korrumperande kraften i världen.

Vi förväntas tjäna endast Herren, den Gud som skapade kosmos och uppehåller det (se Heb. 1:3). Men i den stora striden har Satan varit mer än nöjd när han bedragit miljoner med den falska känslan av trygghet som kommer av rikedom, av pengar, trots att den tryggheten sist och slutligen är värdelös.

En profet i Gamla testamentet varnade:

”Sitt silver kastar de på gatan,
deras guld blir avskräde.
Deras silver och guld kan inte rädda dem
på Herrens vredes dag.
Det kan inte stilla deras hunger,
inte fylla deras magar.
Guld och silver bringade dem på fall” (Hes. 7:19).

Habegär (och den korruption det medför) är någonting vi alla behöver fly ifrån. Jesus erbjuder oss en utväg. Han offrar sig själv för oss och säger till oss:

”Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd,
er lön på sådant som inte mättar?
Lyssna till mig, så får ni äta gott
och njuta av feta rätter.
Kom till mig och hör noga på,
lyssna, så får ni liv.
Jag sluter ett evigt förbund med er,
den nåd jag visat David skall bestå” (Jes. 55:2–3).

Han säger: kom och tillbe bara mig, och jag kan tillfredsställa dina behov och bespara dig från den korruption som avgudadyrkan, särskilt dyrkan av materialism, alltid för med sig. Han säger: jag kan ge dig någonting som varar i all evighet, någonting som tillfredsställer dig långt efter att iPaden har gått sönder, ditt hus svämmat över och din kropp brutits ner. Vi skapades från början för en evighet; och en evighet, som börjar nu, är vad Jesus ger oss, men bara om vi väljer att göra anspråk på den för vår egen del.