En man i laboratorierock

I en tågolycka i Nordkorea dödades över hundra människor. Tåget som transporterade bränsle exploderade och satte eld på närliggande byggnader. Enligt officiella nordkoreanska källor miste många medborgare livet i sina försök att från elden rädda bilder av den dåvarande nordkoreanske ledaren Kim Jong-Il och hans avlidne far Kim Il-Sung.

”När de hörde ljudet av en kraftig explosion på sin väg hem för lunch, sprang Choe Yong-Il och Jon Tong-Sik tillbaka till lanthandeln där de arbetade. De begravdes under den raserande byggnaden och dog en heroisk död när de försökte ta sig ut med porträtt av president Kim Il-Sung och ledaren Kim Jong-Il … Många människor i landet räddade porträtt innan de sökte efter sina familjemedlemmar eller försökte rädda sina ägodelar.” ¹

Naturligtvis är det en sak att älska ens land och stödja dess ledare men en helt annan att göra avgudar av dem. Det är lättare hänt än många inser, och det är därför att vi som människor vill tillbe någonting, vad som helst – till och med makten hos de stora politiska system som råder över oss. Det som gör denna sorts avguderi så skrämmande är dock att den ofta kan vara så subtil (till skillnad från överhetsgalenskapen i Nordkorea). Folk kan alltså dyrka dessa system utan att ens inse det.

Denna dyrkan av maktsystem manifesteras tydligast i det sätt som dessa system kan få människor att göra saker och ting de annars aldrig skulle göra. Vem kan ens börja dokumentera de horribla saker som ”vanliga” människor gjort i sitt lands namn? Världshistoriens blodiga kapitel visar vad dyrkan av staten kan leda till.

På 1960-talet genomförde Yaleprofessorn Stanley Milgram ett av de mest berömda och upprörande experimenten på den mänskliga auktoritetens förmåga att leka Gud. Genom sin annons i en dagstidning fick professorn tag i vanliga, frivilliga människor. Han placerade dem i ett rum med en serie vridknappar markerade med en stigande voltskala, från 30, som ökades med 15 volt, upp till 450 volt. I ett annat rum satt någon fastspänd i en stol som skulle ta emot chockerna som kom beroende på vilken nivå knapparna vreds till. Deltagarna fick order om att ställa en fråga till personen i det andra rummet, och om frågan bedömdes vara felbesvarad, skulle han eller hon öka på strömmen.

I verkligheten fanns det ingen ström som kom till stolen – personen i stolen tillhörde Milgrams team. Det visste dock inte deltagarna, utan de trodde att skriken och vädjanden om nåd var verkliga. Trots vädjanden och skrik, gav slutligen skrämmande 65 procent av deltagarna i Milgrams studie de starkaste chockerna. Och trots att många av deltagarna blev mycket arga över personen som gav dem order följde de ordern i vilket fall som helst!

Detta är maktens auktoritet, och om vanligt folk på det sättet underkastar sig en man i laboratorierock, hur mycket lättare gör de inte det inför större system som råder över dem?

Intressant nog finns i Bibeln en berättelse om hur människor underkastar sig och till och med tillber ett politiskt system, en berättelse som på sitt sätt upprepas och som omfattar hela världen när striden mellan Kristus och Satan når sin klimax i de sista dagarna.

... det är en sak att älska sitt land och stödja dess ledare men en helt annan att göra dem till avgudar.

I Daniels bok, kapitel tre, talas det om Babylon, ett massivt politiskt och religiöst imperium som härskade över en stor del av den kända dåtida världen. Regenten, kung Nebukadnessar, ställde upp en gyllene staty som avbildade honom själv som symbol för imperiet (se Dan. 2:38), och det gick ut en befallning att var och en skulle böja sig ner och tillbe statyn. ”[I] samma stund som ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, luta, psaltare, säckpipa och andra instrument skall ni falla ner och tillbe den gyllene staty som kung Nebukadnessar har rest” (Dan. 3:5). Vad värre var, var och en som inte tillbad statyn, symbolen för staten, skulle straffas med döden. Det vill säga, var och en fick visa att hans eller hennes högsta lojalitet stod till deras ”gud”, staten.

Vårt enda hopp, vår enda utväg, är att göra som Jesus, oavsett vem som är klädd i laboratorierock och utsätter oss för press.

I berättelsen var det tre hebreiska fångar som vägrade (läs gärna hela kapitlet för att se hur de kom undan).

Det som angår oss idag är att bilderna i denna berättelse återkommer i Uppenbarelseboken – som handlar om de sista dagarna – och som beskriver att något liknande ska komma: ett massivt politiskt och religiöst system. I Uppenbarelseboken symboliseras detta av mäktiga odjur som kräver vår tillbedjan, den sorts lojalitet som endast tillhör Gud.

Uppenbarelseboken beskriver det så här: ”Det fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och länder och språk och folk. Och alla jordens invånare skall tillbe honom, var och en som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok hos Lammet som blev slaktat” (Upp. 13:7–8).

Där varnas det också: ”Och jag såg ett annat odjur stiga upp ur jorden, och det hade två horn som liknade ett lamms och det talade som en drake. Det utövar det första odjurets hela makt i dess åsyn. Det får jorden och dess invånare att tillbe det första odjuret, vars dödliga sår hade läkts… Och det fick rätt att ge livsande åt odjurets bild, så att bilden också kan tala och se till att alla som inte tillber odjurets bild blir dödade” (Upp. 13:11–12, 15).

På Jesus tid var de religiösa ledarna i sig själva oförmögna att förfölja Jesus och hans efterföljare. De var i behov av statens makt. Enligt dessa texter kommer något liknande att inträffa i den slutliga kampen i den stora striden mellan Kristus och Satan: det kommer att bildas en sammanslutning av politiska och religiösa element som utgör ett massivt, korrupt system och drivs i grund och botten av dem som börjat tillbe själva systemet och gör det onda som förväntas av dem.

Som motsats till detta skildrar Bibeln en grupp av Gudstrogna efterföljare. Omedelbart efter varningen för dem som tillber odjuret och dess bild säger texten: ”Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som bevarar Guds bud och tron på Jesus” (Upp. 14:12). De förblir Jesus trogna eftersom de lyder Guds bud – och ett av dessa bud gäller tillbedjan av någonting annat än Gud själv: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig” (2 Mos. 20:3).

Från början av den stora striden ville Satan göra sig själv till en gud, han ville bli dyrkad, och idag använder han vad som helst, inklusive vår tids massiva politiska system, för att vända bort människor från tillbedjan av Gud till att tillbe vad som helst i stället. EU, USA, Ryssland, Kina, ja, vilket politiskt system som helst som utövar stor makt har potential att bli dyrkad, ta Guds plats i sina medborgares liv.

Evangelierna berättar om tillfället då djävulen förde Jesus till öknen och visade honom de världsliga rikenas härlighet och makt och erbjöd dem åt honom om Jesus bara ville falla ner och tillbe honom (Matt. 4:9). Jesus svarade: ”Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka” (Matt. 4:10).

Vårt enda hopp, vår enda utväg, är att göra som Jesus, oavsett vem som är klädd i laboratorierock och utsätter oss för press.