Två herrar i krig

Två herrar i krig

10 min │ Finns det änglar och andar som vi inte kan se? Är de goda eller onda som strider om gott och ont? Finna intelligent liv någon annanstans i kosmos?

Har du sett dokumentären ”Man on Wire” (man på lina) om några krampaktiga minuter 1974 när fransmannen Philippe Petit spände en kabel mellan taken på Twin Towers på Manhattan och gick över? Staden därunder stod som frusen och beskådade med häpnad hur han lyckades hålla sig från att falla åt den ena eller den andra sidan.

Har du någonsin känt som Philippe Petit, som om du går på en spänd lina och försöker hålla dig själv i balans, aktar dig för att stiga åt den ena eller den andra sidan, utan att veta vilket val som kan få dig att falla ner i avgrunden på den ena eller den andra sidan? Har du någonsin känt dig knuffad in i en rasande strid mellan två osynliga krafter som båda försöker dra dig till sig?

Du är inte ensam.

Poeten T. S. Eliot skrev: ”Jorden snurrar och världen förändras/Men en sak förändras inte/Under alla mina år är det en sak som inte förändrats … / Den ständiga kampen mellan Gott och Ont.”1

Friedrich Nietzsche, en av de mest inflytelserika filosoferna i modern tid, sa: ”Låt oss sammanfatta. De två motsatta värdena ’bra och dåligt’, ’gott och ont’ har varit involverade i en fruktansvärd strid på jorden i årtusenden.”2

”Till att börja med”, skrev 1500-talsteologen Erasmus, ”måste vi hela tiden vara medvetna om det faktum att livet här nere bäst kan beskrivas som en sorts ständig krigföring.”3

Vi behöver dock inte vara teologer, poeter eller filosofer för att inse verkligheten av denna strid. Vem har inte känt en konflikt, kamp, strid mellan motsatta krafter pågå inne i ens eget sinne, samvete och hjärta? Skulle jag kunna stjäla något på mitt jobb, speciellt eftersom min chef är en sådan tönt? Ljuga för mina vänner? Och de sexuella närmanden som den där gifta kvinnan på jobbet gör mot mig …?

Det råder ingen tvekan om att många människor känner av striden mellan motsatta krafter, mellan gott och ont, rätt och fel. Vi ser det, vi känner det, vi upplever det, inte bara i våra egna liv, utan i en större skala, i själva världshändelserna.

Vilka är dessa krafter? Är de bara vår egen fantasis påfund? Om inte, var kom de ifrån, vad vill de och hur ska vi förhålla oss till dem?

Till att börja med är en sak säker: vårt universum är stort, och det skulle bokstavligen kännas som ett oerhört slöseri av rum om det bara var vår planet som är bebodd. Många tror inte att vi är ensamma. Vetenskapsgrenen astrobiologi ägnar sig åt att finna intelligent liv någon annanstans i kosmos. Men samtidigt som astronomerna riktar känsliga maskiner mot stjärnorna i hopp om att få höra någon form av intelligent muttrande eller pip gör Bibeln klart det som vetenskapen bara anar: jorden är inte den enda platsen i universum som är bebodd.

”Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna” (se Ef. 6:12).

”Det förefaller mig som om Gud hade ställt oss apostlar sist av alla, som dödsdömda; vi står på arenan inför hela världen, inför både änglar och människor” (1 Kor. 4:9).

”En dag när gudasönerna trädde fram inför Herren var också Anklagaren med bland dem. Herren frågade honom: ’Var har du varit?’ Anklagaren svarade: ’Jag har vandrat kors och tvärs över jorden’ ” (Job 1:6, 7).

Bara från dessa texter kan vi se att det inte bara finns övernaturliga väsen i andra delar av skapelsen utan att de också har med oss på jorden att göra – och att en del av dem också är öppet fientliga.

De starkaste beskrivningarna av vad som verkligen händer bakom kulisserna i denna bokstavligen kosmiska strid finns i följande verser:

”Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom ... Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem. Men ve över jorden och havet: djävulen har stigit ner till er, och hans raseri är stort, ty han vet att hans tid är kort” (Upp. 12:7–12).

Kort sagt, bortom våra sinnen – som ger oss en så liten glimt av verkligheten – pågår en stor strid mellan gott och ont, mellan Kristus och Satan. På varje nivå av mänsklig existens pågår den, från samspelet mellan nationer till de tysta striderna i varje människas inre. Frågorna som står på spel har eviga konsekvenser. Vi befinner oss mitt i en verklig kosmisk strid med övernaturliga, osynliga krafter som har sitt ursprung i andra delar av skapelsen men som utspelar sig här.

Många människor skrattar bort tanken om Satan eller änglar eller det övernaturliga överhuvudtaget. För dem existerar endast den naturliga världen som följer naturlagar och vetenskapliga principer. Men det är en mycket begränsad uppfattning om verkligheten. Även om Bibeln erkänner naturlagarnas och principernas existens begränsar den inte verkligheten till dem. Så är det bara.

Hur många mobiltelefonsamtal far inte genom luften omkring oss just nu, till exempel, lika verkliga som andedräkten som kommer ut ur våra munnar? Men förnekar vi dessa samtal bara för att vi inte har någon mottagare i oss som kan fånga upp dem? Fråga dem som blev skadade av strålningen efter atombomberna i Hiroshima och Nagasaki om vi kan bli skadade av något som vi inte ser?

Även om vi inte valt det själva finns vi i en värld där gott och ont, rätt och fel, lag och laglöshet, värdighet och vanära, tro och otro tävlar om makten. Varje dag ställer våra tankar, handlingar och ord oss på den ena eller den andra sidan i denna stora andliga konflikt. Konflikten ser vi överallt runt omkring oss och vi känner den varje dag i våra egna liv och hjärtan.

En populär amerikansk komiker på 1970-talet vid namn Flip Wilson brukade slänga fram en tanke som till sist blev en del av amerikanskt vardagsspråk: ”Djävulen fick mig att göra det.” Givetvis fick det många att skratta gott. Men när vi ser runt omkring oss i vår värld, på korruptionen, lidandet, våldet som vanligtvis orsakats av något människor gjort, kan uttrycket – fastän det var tänkt som ett skämt – vara sannare än Flip Wilson någonsin anade. I så fall är det trots skrattet ändå inte så roligt.

De fantastiska nyheterna är att Gud erbjuder oss en slutgiltig utväg, en slutgiltig seger. Den här världen med alla sina mödor och bekymmer är inte allt som finns. Lidandet och korruptionen och ondskan vi ser överallt har inte sista ordet i våra liv. ”Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld” (2 Pet. 1:4).

Det avgörande är: Vems sida väljer vi i denna strid? Fortsätt att läsa: vi vill hjälpa dig att klargöra dina alternativ.

Fotnoter:
1 T. S. Eliot: The Complete Poems and Plays (Harcourt Brace 1980), s. 98.
2 Friedrich Nietzsche: On the Genealogy of Morals (Random House 1967), s. 52.
3 Desiderius Erasmus: The Essential Erasmus (Penguin Books 1993), s. 28.