LUKAS 14:7–14

ETT ORD PÅ VÄGEN

I våra dagar talas det mycket om att man måste ta för sig, annars gör någon annan det. Jesus visar på en annan väg, att vara ödmjuk.

Vår benägenhet att alltid jämföra oss med andra gör att vi antingen blir högmodiga eller också underskattar vi de förmågor som Gud har gett oss. Ödmjukheten gör att vi kan se till andra människors bästa istället för att bara tänka på våra egna fördelar.

Här är Jesus vårt föredöme. Han lämnade himlens härlighet, blev en av oss, och var villig att ge sitt liv för vår skull. (Fil. 2:5-11).

ATT FÖRSTÅ TEXTEN

Fest. Judarna älskade fester. Man ansåg att festen mer än något annat höll ihop vänner, familj och grupp. Att äta tillsammans var sant brödraskap. De som inte hade ekonomiska möjligheter att bjuda till fest blev utestängda från det vanliga sociala livet.

De rättfärdigas uppståndelse. Jesus hänvisar till en framtida händelse då löftena om evigt liv, härlighet och gudsgemenskap blir en verklighet. Det sker vid Jesus återkomst (1 Kor. 15:22, 23).

FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL

Vilka grupper av människor skulle Jesus ha uppmanat oss att bjuda, om han berättat liknelsen i vår tid? Vilka skulle vi ha svårt att bjuda?