Land skall med lag byggas

Pdf finns att ladda ner längst ner på sidan.

Sveriges rikes grundlag skrevs 1734, och trädde i kraft 1736. Under tidens gång har grundlagen sedan på grund av ändrade samhällsförhållanden helt omarbetats. Den numera allmänt anlitade, alltmera omfångsrika utgåvan utkom på 1870-talet. De som skrev lagen erkände att människans lagar alltid kan tas upp till revision när tiden kräver det. En ny uppdatering av rikets författning kommer med jämna mellanrum.

Det är annorlunda med Guds lag och Guds tio bud, som vi kan kalla Universums grundlag. Den ger uttryck för Guds visdom, rättfärdighet och kärleksfulla vilja. Den är lika oföränderlig som Gud själv. Kung David uttryckte det med dessa ord: ”Herrens lag är utan brist”. (Ps 19:8). Den behöver inte göras om. Den är god och tillräcklig som den är. Den formar då också grunden för lagstiftningen i den civiliserade världen.

LAGEN SOM ETT SKYDD

Ett samhälle med anarki och laglöshet är alla länders skräckscenario. Upplopp, skadegörelse, våldtäkt, plundring och blodsutgjutelse följer ofta i kölvattnet där lagen inte kan upprätthållas. Lag som efterlevs och respekteras ger säkerhet och trygghet. ”Land skall med lag byggas”, står det över många domstolsbyggnader. De tio buden fungerar som ett skydd i samhället. Ett moraliskt skydd mot övergrepp, ett värn om det som är heligt, ett skydd för den enskilde och familjen, en fördämning som håller tidvattnet tillbaka, skyddar mot nöd, olyckor och fördärv. ”De som älskar din lag är fullkomligt trygga, inget kan få dem att falla.” (Ps 119:165). De tio budorden är också en vägvisare över vad som är anständigt, acceptabelt och uppbyggligt i ett samhälle. Guds bud befrämjar liv och lycka. ”Lycklig den som inte följer de gudlösa, inte går syndens väg ...utan har sin lust i Herrens lag.” (Ps 1:1,2). Guds bud skapar fredliga och harmoniska förhållanden.

LAGEN GÄLLER IDAG

Behovet av Guds tio bud har inte blivit mindre idag. Jesus förutsade att det skulle komma en tid, då Guds bud skulle bli åsidosatta och standarden sänkas. ”Genom att laglösheten tilltar, kommer kärleken att kallna hos de flesta”. (Matt 24:12). Han talade om den sista tiden. Vår egen tid. Man behöver inte se sig så långt omkring för att finna att denna förutsägelse har slagit in. Då man har sänkt de moraliska normerna och gett avkall på Guds heliga lag, följer bara förstörelse, olyckliga människoöden, svikna barn, brist på respekt och en hård och kärlekslös umgängeston. 

När Martin Luther talade om Guds bud på sin egen tid, sade han: ”Den som raserar Guds lag, raserar samtidigt hela ramen kring vårt samhälle.”

Guds tio bud skrevs på sten av Gud själv för att markera att de gäller för evigt och visar på hans personliga omsorg om människan. ”Herren sade till Mose: ́ Gå upp till mig på berget och stanna där, så skall jag ge dig stentavlorna och lagen och buden, som jag har skrivit för att undervisa folket`” (2 Mos 24:12). ”När Gud hade talat med Mose på Sinaiberget gav han honom de två tavlorna som ett förbundstecken, tavlor av sten, som Gud hade skrivit på med sitt finger”. (2 Mos 31:18). Dessa bud är så viktiga, att den evige Guden själv kom ner till jorden, talade med tordönsstämma, och därefter skrev ned buden med sitt eget finger.

Därför kunde Jesus också säga med eftertyck: ”Men förr skall himmel och jord förgå än en enda prick i lagen falla bort.” (Luk 16:17).

Jesus var själv en förkämpe för Guds tio buds lag. Då han hänvisade till budet ”Visa aktning för din far och din mor!” tillrättavisade han fariséerna och de skriftlärde med orden, ”Varför bryter ni själva mot Guds bud för era reglers skull?” (Matt 16:6). Till den rike unge mannen sade han: ”...vill du gå in i livet, så håll budorden.” (Matt 19:17). Han satte också igång med att rensa upp kring de tio buden ett efter ett. Om sig själv sade han: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla”. (Matt 5:17). Därefter började han förklara vad det vill säga att hålla Guds lag i dess djupaste betydelse.

Efter Jesus uppståndelse, hänvisar Paulus till Guds lags eviga giltighet. ”Upphäver vi då lagen genom tron? Inte alls! Vi befäster lagen. (Rom 3:31).

DEN LAG SOM INTE LÄNGRE SKULLE GÄLLA

Vad gör vi då med bibeltexten i Ef 2:15? Där står det om Kristus, att ”han har upphävt lagen med dess bud och stadgar för att i sin person skapa en enda människa av de två, en ny människa, och så stifta fred”? Det verkar inte stämma riktigt överens med den text som vi nyss citerade här ovan. Man kan inte både sätta lagen ur spel och göra den gällande.

Förklaringen är ganska enkel. Bibeln talar om två olika lagar. Den ena av dessa blev satt ur funktion då Jesus dog på korset. Det var ceremoniallagen med dess förebilder och stadgar om offer. Dessa förordningar hade inte längre någon betydelse. De pekade nämligen framåt på Jesus, som skulle komma som det sanna offerlammet. Då Jesus dog på korset, läser vi att förhänget i det judiska templet ”rämnade uppifrån och ned” (Matt 27:51) för att markera att denna lag hade fyllt sin mission och inte gällde längre. Den andra lagen, morallagen, gäller i alla tider. De tio buden är grunden för allt som är sant och rätt.

Denna sanning uttrycks också i den Lutherska kyrkans bekännelseskrifter. Där kan vi läsa: ”Lagens uppfyllelse börjar och fullkomnas mer och mer i oss. Men vi talar inte om ceremoniallagen, utan om den lag som är skriven i våra hjärtan, de tio buden. (S. 65).

En av metodisternas största män, John Wesley, skrev bland annat: ”Kristus tog inte bort morallagen, som utgörs av de tio buden. Denna lag har funnits från världens begynnelse, och den kommer att bestå i alla tider för alla människor”. (Wesley’s Sermons, b. 1, s. 25).

Frälsningsarméns stora ledare, Catherine Booth, säger följande: ”Det verkar råda ett förskräckligt missförstånd beträffande det som aposteln har skrivit angående lagen ... När ni läser något om lagen, så undersök alltid och lägg märke till, vilken lag som menas. Antingen den stora morallagen, som alltid har varit och aldrig skall upphävas, eller ceremoniallagen, som tydligt och klart upphörde vid Kristus död och uppståndelse.” (Angribende Kristendom, s. 15).

LAGEN OCH NÅDEN

Även om det slås fast att Guds tio bud också gäller idag, så är det också lika fast att vi inte blir frälsta bara genom att hålla lagen. Paulus kan knappast vara tydligare när han skriver: ”Ty genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig inför honom. Lagen kan bara ge insikt om synd”. (Rom 3:20). ”Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig.” (Ef 2:8-9).

Det är evangeliet, som är ”Guds kraft till frälsning”, inte de tio buden. Men lagen har en viktig funktion inom evangeliet. Detta har då och då blivit förbisett.

Med lagen, de tio buden, kommer ”syndabekännelsen” (Rom 3:20). Guds lag drar upp riktlinjerna och gränsen för vad som är synd, och berättar för oss vad synden är. Paulus säger: ”Först genom lagen har jag lärt känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär. (Rom 7:7). Detta är alltså lagens syfte, för att vi skall känna synden och kunna definiera den. Om vi inte kan identifiera synden, strunta i den, ta bort eller på annat sätt ändra på den fullkomliga standard som Gud har gett oss för att kunna skilja mellan rätt och fel, så ställer vi oss utanför nåden. För nåden ges bara till dem, som erkänner att de har behov av nåd.

I Jakobs brev (Jak 1:23-25) liknas Guds tio bud vid en spegel. För att kunna se oss själva som vi är och lära känna våra behov kan vi använda en spegel. Om vårt ansikte behöver tvättas, så avslöjar spegeln det. Den visar nödvändigheten av en rengöring och pekar i detta sammanhang på vatten och tvål, rengöringsmedlen, som kan ta bort smutsen. Tvålen och vattnets rengörande egenskaper kan liknas vid evangeliet eller Guds nåd. Lagen uppenbarar synd, nåden tar bort den. Lagen uppenbarar vårt behov, evangeliet tillfredsställer det. De två arbetar harmoniskt tillsammans. Båda är nödvändiga, och båda har åstadkommits av samma kärleksfulla Gud för att föra fallna människor till frälsning och ge dem hopp om evigt liv. Som en modern teolog har sagt: ”Är inte lagen allvar för dig, så är inte nåden det heller.”

LAGEN OCH KÄRLEKSBUDET

Några har uttryckt tanken att kärleksbudet har ersatt Guds tio bud, därför att Jesus sade att det största budet i lagen är ”att älska Herren din Gud, och din nästa som dig själv”. (Matt 22:37-39).

Skall det förstås på det sättet? Införde Jesus ett nytt bud, kärleksbudet, som ersättning för universums grundlag, de tio buden? Inte om vi läser den följande versen: ”På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna”. (v.40). Med andra ord, de hör ihop. De skall inte åtskiljas.

Paulus förklarar det på detta sätt: ”Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Buden,  ́Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär`, och alla andra bud sammanfattas ju i ordet:  ́Du skall älska din nästa som dig själv`. Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet”. (Rom 13:8-10).

NÅDEN OCH LAGEN

Vilken plats har då lagen, efter att människan mött Guds nåd? Det är här livet blir rikt och kärleken kommer till uttryck: ”Älskar ni mig, så håller ni mina bud”, sade Jesus till sina efterföljare. (Joh 14:15) ”Ty detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Hans bud är inte tunga”. (1 Joh 5:3). ”... ty Guds kärlek har ingjutits i våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden”. (Rom 5:5).

Genom tron på Jesus får vi förlåtelse och nåd. Och kärleken, som är lagens uppfyllelse, ingjuts i våra hjärtan genom den helige Ande, så att vi kan, som kung David, utbrista med hänförelse, ”Gärna gör jag din vilja min Gud, jag har din lag i mitt hjärta.” (Ps 40:9).

Universums grundlag, som skrevs på stentavlor med Guds finger, har nu skrivits på hjärtats tavlor av kött med Guds Ande. (Jer 31:31-34; 2 Kor 3:3; Hebr 10:16). Detta talade och skrivna ord, som tjänade som undervisning och syndabekännelse, har nu blivit en levande princip, som med Guds nåd kan levas ut i den troendes liv från dag till dag.

Guds tio bud

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

2. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig, men som visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud.

3. Du skall inte missbruka Herrens din Guds namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.

4. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag.

5. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.

6. Du skall inte dräpa.

7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

8. Du skall inte stjäla.

9. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.

10. Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.