HopeChannel Sverige | Logga in

Upplev Glädjen

Dela

4. Tre i en

Gud, du vet allt om mig, men jag vet så lite om dig. Jag skulle vilja veta mer
om hur du finns till i min verklighet nu och i all evighet. Vill du vara snäll och
visa mig?

Tre i en

berätta : : om

När man tittar på fartdårarna som far runt på racerbanan, kilometer efter kilometer, så tänker man: ”Väck mig när någon kraschar!” Men de verkliga fansen skulle inte hålla med – om de kunde höra dig. De har sina hörlurar på sig, inställda på sina favoritförares radiofrekvenser – och deras depåteam.

”Fritt höger!” säger en röst till föraren och försäkrar honom om att inga bilar nu finns på hans högra eller vänstra sida, så han vet vilket ma- növerutrymme han har. Några kilometer senare uppdaterar föraren be- sättningen om hur bilen uppför sig, lätt eller besvärligt, hur den tar i kur- vorna. En spanare håller utkik från en plats högre upp och informerar om vem som leder, vilka olyckor som inträffat, bilen som föraren just passerat, allt som föraren inte hinner notera.

När föraren stannar vid depån hoppar ett sjumannateam fram och age- rar, lyfter upp bilen, byter framdäcken, byter drivdäcken, fyller tanken, torkar bort bränslet som spillts och fäster extra solskydd för att hindra att kvällssolen bländar. Alla arbetar tillsammans med ett enda mål: att deras förare ska vinna.

tänk : : om

Är du nyfiken på Gud? Undrar du om Gud bara är ett vagt, mystiskt någonting där borta? Eller finns där någonting mer konkret, ett väsen som man kan ha en relation till? De kristna ser Gud som en konkret existens, grundat på erfarenhet. Johannes, en av Jesus efterföljare, sa så här:

”Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende: livets ord. Ja, livet blev synligt, vi har sett det och vittnar om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och blev synligt för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en gemenskap med Fadern och hans son Jesus Kristus.” 1 Johannesbrevet 1:1–3

Ordet treenighet (som betyder tre personer i en) är verkligen inte så vanligt i dagens vokabulär. Kanske har du hört det i namn på katedraler eller kyrkor. Konceptet treenighet är ett specifikt kristet sätt att förstå Gud, och jag tror inte att den kristna tron skulle vara begriplig utan det.

Samtidigt är tanken om Gud som en treenighet något av ett mysterium. 30 Till det yttre tycks den motsäga det sunda förnuftet och göra denna bibliska lära till något som kräver ett djupt och omfattande studium.

Även om själva ordet treenighet inte finns i Bibeln och det inte finns någon utsaga som klart definierar konceptet, så finns det ändå där.

Förståelsen av Gud som tre-personer-men- en-enhet fanns tidigt i församlingen. Jesus och hans första efterföljare undervisade utifrån den hebreiska skriften (som kallas Gamla testamentet) där Guds enhet är grundläggande. Skriften lär att det finns bara en Gud och att det vid sidan om honom inte finns någon annan gud. 31 Samtidigt avbildar den hebreiska Bibeln Gud som en som förverkligar sitt syfte genom sin Messias (det hebreiska ordet för Kristus) och genom sin Ande. 32

Betoningen på Guds enhet finns också i den grekiska Bibeln (som kallas Nya testamentet). 33 I sin sista befallning till sina efterföljare näm- ner Jesus dopet ”i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn”. 34 Paulus hänvisar inte bara till tre-i-en-person i sina brev 35 utan skriver i 1 Korint- hierbrevet 12:4-6:

”Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme. Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt” (kursiverat).

Medveten om att ”Herren” (grek. kyrios) är en vanlig titel för Kristus (vers 3) utgår denna text ifrån en trefaldig aspekt av Gud och understryker hans enhet i de olika gåvorna, tjänsterna och verksamheterna i försam- lingen. Att de tre är förenade i Gud som tre-i-en-person kan också ses i Efesierbrevet 2:18: ”Ty genom honom [Kristus] kan både vi och ni nalkas Fadern, i en enda Ande.”

Fadern, Sonen och Anden är ett i sitt syfte att ge försoning och frälsning till människorna. Det yttersta målet att få tillträde till Fadern nås genom Kristus ”i… Ande[n]”. I samma bibelbok läser vi: ”en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.” 36 Här ser vi treenighetens personer: Gud Fadern, Herren (Jesus Kristus) och Anden. Tre skilda ex- istenser relaterade till varandra. Fadern är allas Gud, över allting, genom allting och i allting. Bibeln utgår ifrån en speciell relation mellan de tre men definierar inte exakt deras relation förutom för det generella syftet med världens skapelse och mänsklighetens räddning.

På den här punkten är det tydligt att Bibeln utgår ifrån konceptet treenighet men stannar inte uttryckligen inför det. Guds enhet uttrycks tydligt; relationen mellan de tre – Fadern, Sonen och den heliga Anden – upprepas också, och enheten mellan Fadern och Sonen, mellan Fadern och Anden och mellan Sonen och Anden nämns på olika sätt.

Så treenigheten fungerar som ett begreppsmässigt redskap som håller alla dessa element samman. Den hjälper oss att föreställa oss Gud på ett enhetligt sätt och vara trogna den bibliska uppenbarelsen. Den antyder   att vi inom Guds väsens enhet kan urskilja tre individer som varken är tre delar eller tre uttryckssätt av Gud, men alla är lika mycket och för evigt Gud. Det viktiga i treenigheten är relationen mellan de tre: de är en.

Det vi ser är en viss sorts enhet som inte fokuserar så mycket vid dess väsen eller substans. Alla tre är gudomliga till sin natur. Deras enhet inne- bär enhet i anden, syftet, viljan och hur de verkar med fullständig enhet i världens skapelse och mänsklighetens frälsning. Treenigheten är enad medan de uppenbarar sig själva individuellt. De verkar i tre olika men interaktiva roller – Fadern, Sonen och den heliga Anden.

Invändningar

Somliga ifrågasätter om det är förenligt med tre i en; andra hävdar att treenigheten antyder tre gudar. Men jag har i mina bibelstudier kommit fram till att inget av dessa synsätt är rättvisande. Vad anser du om det?

För det första är treenigheten inte en fråga om  matematik. Den är mera ett sätt att beskriva Gud på mänskligt språk, även om Gud är bort- om vårt förstånd. Fenomenet att flera element är förenade i ett, medan de behåller sin individualitet, är inte så ovanligt. Vi talar om ett blad i en bok som innehåller flera olika påståenden. Vi talar om två individer som förenas i en ny familj genom äktenskapet. Vi talar om medlemmar i en grupp, såväl när det gäller församlingar, familjer, fotbollslag eller nationer. Kombinationen av kollektiv (ett) och individualitet (flera) är inte ovanlig. Guds natur är en, och han uppenbarar sig själv för oss i tre personer.

För det andra betyder treenighet inte tre gudar. Det skulle motsäga den bibliska enheten av Gud. Bibeln säger att det bara finns en Gud, att denna Gud är en till naturen, viljan och syftet, 37 men att han uppenbarar sig som Fadern, Sonen och den heliga Anden. Bibeln lägger huvudvikten vid deras ömsesidiga relation.

Den bibliska Guden är ett samverkande väsen som söker kontakt med dig och mig, och treenighetens innersta väsen är en kärleksrelation – en enande kraft av gemenskap mellan enskilda och unika individer.

Gud skapade oss som individer med unik och individuell kraft att vara, tänka och handla, men han vill också ha en relation till och kommunika- tion med oss. Man vet aldrig – kanske finner du att denna gudom vill att du ”skulle söka Gud och kanske kunna treva [dig] fram till honom – han är ju inte långt borta från någon enda av oss.” 38

Bibliska belägg 39

Denna förståelse av Gud som en treenighet är inte uttryckligen konstaterad i Bibeln. Snarare ligger den som en viktig underförstådd egenhet, och utan den skulle vissa bibliska påståenden vara meningslösa. Man skulle kunna säga: ”Faderns gudom förutsätts helt enkelt … att Sonen är bekräf- tad och bevisad, medan den heliga Anden måste härledas från varierande indirekta utsagor i Skriften.” 40

Förståelsen av Guds treenighet kan bli mer begriplig om den place-  ras inom ramen för en fortlöpande uppenbarelse av Gud i Bibeln. Bibelns sextiosex böcker skrevs inte av en person på en gång, utan av många för- fattare under en tid på ungefär 1 500 år. Ingen av dessa böcker ger någon systematisk förklaring av den gudomliga undervisningen, men de är alla skrivna för olika specifika och praktiska behov av religiös vägledning. Var- je detalj tas inte upp i varje bok. Den bibliska förståelsen av Gud visar en utveckling mot den fullhet av Gud som finns i Jesus Kristus.

Den äldsta delen av Bibeln betonar Guds enhet, Gud är en. 41 Men hemligheten med Guds tredelade natur uppenbaras sakta med tiden. Gamla testamentet talar överallt om Fadern som Allsmäktig Gud och Skapare. Guds Ande är tydligt avskild och verkar för samma syfte som Gud. 42 Guds Son är också närvarande och aktiv.

Till exempel säger Herrens tjänare, som är den utlovade Messias (d.v.s. ”den smorde” eller ”Kristus”) i Jesaja 48:16: ”Sedan allt började har jag talat öppet, när något skedde fanns jag där. Nu har Herren Gud sänt mig, och hans ande...”

Tre individer nämns här, den kommande Messias som talar om Her- ren Gud som sänt honom, och Anden, med vilken han är sänd. Detta för oss nära konceptet treenighet. Guds enhet kombineras med skillnaden mellan de tre omnämnda personerna. Den nära relationen mellan de tre är den underliggande grunden. 43

Beläggen för Guds treenighet blir överväldigande senare i Bibeln, i Nya testamentet. Gud Faderns gudomlighet och tydliga personlighet dis- kuterades eller ifrågasattes naturligtvis aldrig. 44 Jesus och Gud Fadern är två skilda personer, vilket understryks på många ställen där Jesus hänvisar till Gud som ”min Fader”. 45 Samtidigt finns där också en närhet mellan Fadern, Sonen 46 och den heliga Anden. Jesus talade till sina efterföljare om ”den heliga anden som Fadern skall sända i mitt namn.” 47 Många olika relationer – alla involverande enheten mellan de tre – beskrivs i Bibeln. 48

De tidiga kristna erkände tydligt Jesus gudom. De hänvisade till ho- nom som ”Gud”, kallade honom ofta för ”Herren” eller ”allas Herre”, ”här- lighetens Herre”, ”vår Herre och Gud” och ”herrarnas Herre”. 49 Kristus hyllas som evig, icke skapad och utan ursprung, helig, oföränderlig, alltid närvarande. 50 Liksom Gud Fadern är Jesus aktiv i sådana gudomliga verk som skapelsen, försynen, syndernas förlåtelse, uppståndelsen och domen samt den slutliga upplösningen och alltings återupprättelse. 51 Alltså är Gud och Sonen lika men klart urskiljbara.

Och hur är det med den heliga Anden? När man läser Nya testamentet får vi hela tiden veta att Anden är en person. Anden gör vad bara en per- son kan göra. Han talar, undervisar, vittnar, befaller, förmedlar, uppenbarar, söker, sänder, vägleder, leder och visar riktning, förklarar saker och ting som ska komma och vittnar tillsammans med vår mänskliga ande.

52 Man kan ljuga för den heliga Anden, häda, kränka och bedröva. 53 Bibelförfattarna tänkte uppenbarligen att den heliga Anden var en person.

Det är också slående att medan det ursprungliga grekiska ordet för Anden (pneuma) är grammatiskt neutrum och pronomen som syftar på pneuma normalt står i neutrum, används maskulint pronomen när Nya testamentet hänvisar till Anden (pneuma). 54 Detta kan bäst förstås i bety- delsen att Anden inte bara är Guds kraft eller en sinnebild för Gud, utan han har också en individuell personlighet. Den heliga Anden beskrivs som en person urskiljbar från både Fadern och Sonen.

Nya testamentets hänvisningar till den heliga Anden antyder att han  är likvärdig med Gud. Han är allvetande 55 och de gärningar han gör är Guds egna gärningar. Det var Anden som talade till tidigare generationer genom budskap av inspirerade män och kvinnor, 56 han vittnar om san- ningen som finns i Kristus, 57 styrker de trogna,58 övertygar världen om Guds dom, 59 pånyttföder eller ger nytt liv, 60 helgar 61 och ger de troendes gemenskap tjänandets gåvor. 62 I Apostlagärningarna 5:3–4 är lögnen mot den heliga Anden detsamma som att ljuga för Gud.

Författarna till Nya testamentets böcker ställde den heliga Anden på samma nivå som Fadern och Sonen. Fadern och Sonen nämns inte bara sida vid sida som värdiga tillbedjan och ära, 63 utan även den heliga Anden visar sig tillsammans med dem som en personlig källa till gudomlig välsignelse. Alla tre nämns tillsammans som källor till välsignelse och frälsning. 64

Deras inbördes relation är mycket tydlig: ”Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla.”65

”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn” (singular). 66

Detta uttalande av Jesus bekräftar enheten hos Fadern, Sonen och den heliga Anden genom att hålla dem samman som ett enda namn och ändå bevara deras urskiljbarhet genom att i den grekiska grundtexten upprepa den bestämda artikeln framför var och en av dem. Vid Jesus eget dop var faktiskt alla tre personerna av gudomen närvarande och samverkade under den gudomliga viljan. 67

Även om vissa saker förblir ett mysterium och Guds treenighet skulle kunna studeras mycket mer detaljerat finns det starka bibliska belägg som stödjer den. I Johannes 4:24 identifierar Jesus åter Gud med Anden: ”Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.”

Treenigheten fungerar i den gudomliga gärningen för att leda männ- iskan tillbaka till Gud. Det blir levande i de troendes vittnesbörd om Jesus. 68 När du följer Jesus till Gud Fadern lovar Anden att ”han skall lära er allt och påminna er om allt som jag [Jesus] har sagt er.” 69 Det är en erfarenhet som kan fylla dig med trygghet och mening.

Vad betyder det för mig?

Guds innersta väsen i Bibeln är kärlek: Gud är kärlek. 70 Eftersom kärlek är ett relationskoncept, är relationen mellan Fadern, Sonen och den heliga Anden en kärleksfull relation. Denna aspekt av Gud förblir en gudomlig hemlighet som vi intuitivt kan förstå men kanske inte i detalj kan beskri- va. Bibeln påminner oss: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte.” 71

På grund av sin kärlek till oss uppenbarade Gud sig själv i Jesus Kristus och utgav sig själv för att rädda oss från döden, ondskan och hopplösheten.

72 Denna handling att utge sig själv för andra beskrivs som kontentan av ödmjukhet. Kristus ”ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors.”73

Jesus talade om den heliga Andens ankomst: ”När Hjälparen kom- mer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.” 74 Men återigen är Guds kärlek det enande elementet: ”Och hoppet sviker oss inte, ty Guds kärlek har ingju- tits i våra hjärtan genom att han har gett oss den heliga anden.” 75

I Bibeln talar treenigheten om för oss vem Gud är, vad han vill och hur han uppträder för att föra sitt gudomliga väsen (kärlek) in i våra liv. När vi tänker på Gud som en Gud berikas vi om vi relaterar till honom som Fader, Son och helig Ande, i vetskap om att enheten mellan Guds tre personer är en gudomlig modell för enhet i relationer. I Gud finner vi den enhet som ska manifesteras bland oss – en relationell enhet av kärlek. Så kan treenigheten hjälpa oss att förstå hur vi ska förhålla oss till Gud. Den visar en Gud som inte bara är kärlek utan som också är aktivt engagerad i att ge oss kärlek. Treenigheten bekräftar att ”Gud är med oss” – han är inte avlägsen eller ointresserad. Den visar att han använder varje möjlig väg för att nå människohjärtat för att fylla dig med sitt gudomliga väsen. Treenigheten utmanar oss att lita på honom och ha en relation till honom.

När treenigheten uppenbarar Guds kärlek återstår det för dig att be- stämma vilken betydelse Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden har för dig. Det är ett trons steg som bara du kan ta. Men medan du begrundar detta verkar den heliga Anden i ditt liv. Och berättelsen om Jesus är en modell för vad du kan bli. Och Fadern väntar ivrigt på att få omfamna dig som sitt barn.

tänk : : om

När du tänker på Gud, vilken sida av hans identitet känner du dig närmast

– Fadern, Sonen eller den heliga Anden? Varför?

 

Författare: Bertil Wiklander

 

Fotnoter:

30. Se om denna term i följande artikel: Raoul Dederen: ”The Mystery of the Trinity: God as Father, Son, and Holy Spirit.” Adventist Review 1993:8–11.

31. 5 Mosebok 4:35 och 6:4; Jesaja 45:5; Sakarja 14:9.

32. Se Jesaja 11:1–5 och 42:1 och 48:16.

33. M arkus 12:29–34; 1 Korinthierbrevet 8:4–6; Efesierbrevet 4:4–6; 1 Timotheosbrevet 2:5.

34. M atteus 28:19.

35. Se 2 Korinthierbrevet 13:14.

36. E fesierbrevet 4:4–6 (kursiv tillagd).

37. 5 Mosebok 6:4; Romarbrevet 3:29–30; 1 Korinthierbrevet 8:4; Jakob 2:19.

38. A postlagärningarna 17:27.

39. Detta avsnitt bygger på Dederens artikel. Se även: Jan Paulsen: When the Spirit descends (Review and Herald Pub., 2001); Richard Rice: Reign of God: An Introduction to Christian Theology from a Seventh-Day Adventist Perspective (Andrews UP, 1985) s. 88–92; Seventh-Day Adventists Believe – a biblical exposition of 27 fundamental doctrines (Ministerial Association, General Conference of Seventh-Day Adventists, 2005) s. 23–33; Ron EM Clouzet: “Why the Personhood of the Holy Spirit Matters.” Perspective Digest 12 febr. 2007:4–19.

40. M illard J. Erickson: Christian Theology (Baker Book House, 1998) s. 873.

41. 5 Mosebok 4:35 och 6:4; Jesaja 45:5; Sakarja 14:9.

42. 1 Mosebok 1:1 och 41:38; 2 Mosebok 31:3; 1 Samuelsboken 10:10; Jesaja 61:1.

43. Se en liknande utsaga i Jesaja 42:1.

44. 1 Korinthierbrevet 8:4, 6; 15:24.

45. M atteus 7:21.

46. Johannes 17:20–26.

47. Johannes 14:26.

48. Seventh-Day Adventists Believe – a biblical exposition of 27 fundamental doctrines (Ministerial Association, General Conference of Seventh-Day Adventists, 2005) s. 23–33.

49. A postlagärningarna 11:16; Apostlagärningarna 10:36; 1 Korinthierbrevet 2:8; 1 Korinthierbrevet 9:1; Uppenbarelseboken 4:11; Uppenbarelseboken 17:14; Johannes 1:1.

50. Hebreerbrevet 7:26; Hebreerbrevet 1:12; Matteus 28:20.

51. Johannes 1:3, 10; Johannes 3:35/Kolosserbrevet 1:17; Matteus 9:1–8; Matteus 25:31–46; Filipperbrevet 3:21.

52. A postlagärningarna 8:29; Lukas 12:12; Johannes 15:26; Apostlagärningarna 16:6–7; Romarbrevet 8:26; Lukas 2:26; 1 Korinthierbrevet 2:10–11; Apostlagärningarna 13:2; Apostlagärningarna 8:29/11:12/Johannes 16:13; Johannes 16:13; Romarbrevet 8:15, 16.

53. A postlagärningarna 5:3–4; Hebreerbrevet 10:29; Matteus 12:31–32; Efesierbrevet 4:30.

54. Johannes 14:26; 15:26; 16:13.

55. 1 Korinthierbrevet 2:10–11.

56. A postlagärningarna 28:25.

57. Johannes 15:26.

58. 1 Korinthierbrevet 6:19.

59. Johannes 16:8–11.

60. Johannes 3:8.

61. 2 Thessalonikerbrevet 2:13; 1 Petrusbrevet 1:2.

62. 1 Korinthierbrevet 12:4–11

63. Se 1 Korinthierbrevet 1:3; 2 Thessalonikerbrevet 1:12; Efesierbrevet 5:5; 2 Petrusbrevet 1:1.

64. Se 1 Thessalonikerbrevet 1:2–5; 2 Thessalonikerbrevet 2:13–14; 1 Korinthierbrevet 12:4–5; Efesierbrevet 2:18; 3:2–6.

65. 2 Korinthierbrevet 13:13.

66. Matteus 28:19, kursiverad.

67. Se Matteus 3:16–17.

68. M atteus 10:17–20, 32–33.

69. Johannes 14:26.

70. 1 Johannesbrevet 4:16.

71. 1 Korinthierbrevet 13:12.

72. Johannes 3:16.

73. F ilipperbrevet 2:6–8.

74. Johannes 15:26.

75. Romarbrevet 5:5

4. Tre i en

4. Tre i en

Fadern, Sonen och den heliga Anden. Hur skulle du beskriva...