Gud, du är den som ger mig en känsla av rättvisa och låter mig inse den absoluta avsaknaden av rättvisa i den här världen. men det känns rörigt när jag börjar tänka på domen för min egen del. Visa mig från ditt ord vad som kommer att ske när allting är sagt och gjort.
En tiggare hittade en portmonnä av läder som någon hade tappat på torget. När han öppnade den upptäckte han att den innehöll 100 guldmynt. Då hörde han en torghandlare ropa: ”Belöning! Belöning till den som hittar min läderportmonnä!”
Ärlig som tiggaren var kom han fram och räckte portmonnän till handlaren och sa: ”Här är din portmonnä. Får jag min belöning nu?”
”Belöning?” snäste handlaren och räknade sniket sitt guld. ”Varför det? Jag hade 200 guldmynt i den. Du har redan stulit mer än belöningen! Försvinn, annars tillkallar jag polisen!”
”Jag är en ärlig man”, svarade tiggaren till sitt försvar. ”Låt oss ta saken till rätten.”
I rätten lyssnade domaren tålmodigt på båda parternas berättelse och sa: ”Jag tror er båda! Och rättvisan är möjlig. Du, handlare, säger att den portmonnä du tappade bort innehöll 200 guldmynt. Ja, det är en anmärkningsvärd summa, men den portmonnä denna tiggare hittade innehöll bara 100 guldmynt. Därför kan den inte vara den portmonnä som du har tappat.” I och med det gav domaren portmonnän med guld till tiggaren. 533
När vissa människor hör ordet ”dom” eller ”rättvisa” tänker de per automatik på straff. I vardaglig mening har ”rättvisa” betydelsen ”att få vad man förtjänar”. Den kända amerikanska skribenten och cynikern H. L. Mencken sa en gång: ”Orättvisan är relativt lätt att bära. Det som svider är rättvisan.”
Gud säger att han en gång kommer att döma världen. 534 Var och en kommer att belönas efter vad han eller hon har gjort i detta liv. 535 Det är det som skrämmer oss. Vi vet att det skulle vara mycket obehagligt om Guds fullkomliga rättvisa gav oss vad vi förtjänar.
Är alltså Bibelns undervisning om Guds dom något vi borde vara rädda för eller är den goda nyheter?
Historiskt sett omfattar Guds dom tre faser.
Jesus sa om domen: ”Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas.” 536 Han kopplar samman domen med att han ”blir upphöjd från jorden” på korset. 537 Detta resulterar i att Satan kastas ut 538 och alla dras till Kristus. 539
På korset dömde Gud hela mänskligheten i Jesus Kristus person. Jesus blev ”lik en syndfull människa” 540 och tog på sig alla människors synder från alla tider. 541 Vid Jesus död miste Satan sin rätt att göra anspråk på människor som sina egna på grund av deras synder. 542 Kristus övervann djävulen.
På påskdagen uppväckte Gud honom ”som inte visste vad synd var” 543 och som inte kunde anklagas för någon synd. 544 I honom uppfylldes så alla löften som getts mänskligheten. 545 På korset dömdes Kristus i stället för alla människor, och i hans uppståndelse gavs alla människor ett nytt liv.
Alla människor är inkluderade i denna dom. 546 Priset för synden betalades för var och en av oss på korset i Jesus, vår ställföreträdares, person. Vår fördömelse är hans fördömelse. Hans rättfärdiggörelse är vår rättfärdiggörelse, och hans uppståndelse garanterar deras uppståndelse som identifierar sig själva med Jesus Kristus.
Enligt Johannes är förkunnelsen av evangelium den andra fasen i domen. Denna fas är en direkt fortsättning på den första fasen. I förkunnelsen av evangelium uppmanas människorna att identifiera sig själva med domen som ägde rum på korset. Varje gång Kristus och hans kors framställs för människorna äger domen rum, 547 och deras svar är en fråga om liv och död. 548
Var och en av oss gör sitt val när vi hör budskapet om evangelium: antingen identifierar vi oss med synden, medvetna om att den fördömdes på korset, eller med Kristus som förhärligades i uppståndelsen. Genom att fatta vårt beslut beträffande Jesus Kristus uttalar vi domen över oss själva.
Den tredje fasen av Guds dom äger rum vid tidens slut. 549 Men denna dom bekräftar och uppenbarar endast resultatet av de två första faserna av domen. Om vi förkastar livets ord nu kommer vi att se slutresultatet på domens dag. 550 De som är ”i Kristus” nu kommer att finnas i honom också vid den yttersta domen.
Denna den sista tidens yttersta dom består av tre delar:
Den första delen av den eskatologiska (den yttersta tidens) dom äger rum före Jesus andra ankomst. Jesus sa att det skulle bli en uppståndelse ”till livet” och en uppståndelse ”till domen”. 551 Eftersom uppståndelsen till livet äger rum vid Jesus andra ankomst, 552 och uppståndelsen innebär att en dom avkunnas, måste en rättsprocess ha ägt rum innan.
Jesus talade om dem som ”befinns värdiga att komma till den andra världen och uppstå från de döda”. 553 Uppståndelse till livet och förvandlingen ”i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud” 554 är resultatet och beviset på en föregående dom.
När vi talade om Daniel kapitel 7 och 8 talade vi mer om denna dom som föregår Jesus andra ankomst. Dess syfte är inte att Gud ska bestämma vilka som ska frälsas, 555 utan att ge de övriga skapade varelserna i universum bevis för att de frälsta verkligen är de som ska frälsas.
I och med Jesus andra ankomst kommer orden från Daniel 7:27 att gå i uppfyllelse: ”Och herradömet, väldet och storheten hos rikena under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga. Deras rike skall vara ett evigt rike, som alla välden kommer att tjäna och lyda.”
Vad de frälsta ska göra under de tusen åren beskrivs så här: ”Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma.” 556 De onda ska Jesus döda vid sin andra ankomst ”dräpa med andedräkten ur sin mun och förinta med glansen vid sin ankomst.” 557 Nu ska de dömas av de frälsta under de tusen åren. Tillsammans med de onda döms också de fallna änglarna. 558 Denna dom bestämmer inte vilka som ska bli frälsta, så som fallet var med den dom som föregick Jesus andra ankomst.
Vad bestämmer då den här domen? Jesus andra ankomst är den slutliga och oåterkalleliga delningen av mänskligheten i två grupper. Äkta makar, familjer, vänner, arbetskamrater kan bli separerade. 559 Frågan som oundvikligen väcks i deras sinne som blir frälsta är: ”Varför är de inte här? Varför är de inte frälsta?”
Eftersom Gud regerar öppet och grundat på bevis vill han låta de frälsta gå igenom bevisen (böckerna). 560 De frälsta har gott om tid (1 000 år) för att se att Gud respekterade varje människas fria beslut. För framtida fred i universum är det viktigt att var och en av de frälsta är övertygad om att Gud inte kunde ha gjort mer för att frälsa dessa människor.
De tusen åren både påbörjas och avslutas med en uppståndelse. ”De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen.” 561 Det här är den uppståndelse som Jesus kallar för uppståndelse ”till domen”. 562
Jesus kommer ner till jorden med sina frälsta och den heliga staden. 563 Nu äger den sista delen av domen rum. ”En stor vit tron” visar sig och man kunde se ”de [uppståndna] döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades… Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar.”564
”Där skall ni gråta och skära tänder, när ni får se Abraham och Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva blir utdrivna.” 565
Som resultat av denna dom ska alla knän ”böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.” 566 Även de dömda måste erkänna att Gud behandlade dem rätt.
Trots alla bevis som lades fram för dem drog de onda ”upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden” 567 och visade därmed att ingenting mer kunde göras för att hjälpa dem. Inriktningen av deras tankar och handlingar går inte att ändra på; det finns ingen hejd på deras önskan att skada och döda. ”Och eld föll från himlen och förtärde dem.” 568
Frågan om Guds rättvisa är för evigt löst. Alla änglarna, de återlösta och de onda har erkänt att Gud inte var partisk och att han styrde universum med rättvisa, rättrådighet och integritet. Det är en främmande handling för Gud, men det finns ingenting mer han kan göra för att hjälpa dem som inte vill bli hjälpta. 569 Hela domsprocessen genomförs för att försäkra att när det onda definitivt är avskaffat är Gud erkänd av alla sina skapade varelser.
1) I förhållande till mänskligheten Under historiens gång har många människor utnyttjats och blivit offer för skev rättvisa. 570 Dessa människor ropar ”Varför? Hur länge?” 571
I slutet kommer all orättvisa att tas itu med och de ödmjuka ”skall ärva landet” trots att det kan ha sett osannolikt ut genom historien. 572 Vi kanske inte alltid upplever glädjen här, men ”efter hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor” 573
Syftet med domen är inte straff utan återställelse, återupprättelse. 574 Alla som vill vara delaktiga av ett rike där det inte längre finns något ont eller någon smärta får vara där.
Det primära syftet med Guds dom i förhållande till oss är att frälsa oss, försvara oss och göra oss fria. 575 Därför kan vi i ljuset av Guds sätt att döma uppleva glädje. 576
2) I förhållande till Gud själv När Uppenbarelseboken 14:7 meddelar att Guds sista dom inleds sägs det: ”stunden för hans dom är inne.” Domen går bortom att bestämma vårt öde. 577 Aposteln Paulus säger att man ”går till rätta” med Gud. 578 Man går inte till rätta med Gud därför att någon stämt honom. Gud tillåter själv med stor nåd att hans skapade varelser uttalar en dom över hur han styrt världsalltet och handskats med synden och syndarna genom historien.
Frälsningen skulle bli meningslös om Satan kunde visa att Gud var grym, kärlekslös, ovänlig eller en godtycklig härskare som använder fruktan som taktik för att nå sina mål. 579 Gud har anklagats för allt som händer på den här planeten. Därför måste domen ge upprättelse också för hans karaktär.
Gud kunde inte tillbakavisa dessa anklagelser genom att använda sin makt. Det skulle bara ha bevisat Satans påstående och gjort saker och ting värre, eftersom Gud vill att människorna ska tjäna honom av kärlek till honom, inte av fruktan. 580
Den yttersta domen avslöjar grunden till Satans och ondskans uppror. Genom att avslöja dimensionerna av den kosmiska striden beträffande sin karaktär kommer Gud åter att kunna få motta beundran och tillbedjan av alla sina barn. Alla skapade varelser ska till slut medge att Gud har behandlat dem rätt.
3) I förhållande till intelligenta varelser i universum Satan och en tredjedel av änglarna bestämde sig för att använda sin fria vilja mot Gud, 581 och för att upprätthålla friden i himlen fick de lämna sina positioner. 582 Varelser som inte fallit har sett smärtan och förvirringen som synden har fört med sig till universum. Bibeln talar om för oss att de följer noggrant vad som händer på den här planeten. 583
Satan kritiserar Guds nåd gentemot sitt folk. Han kallas ”våra bröders anklagare”. 584 Jesus död på korset besvarade denna anklagelse en gång för alla och inför hela universum. 585
När Satan anklagar Guds folk använder han det som ska bevisas som bevisgrund. Om Gud ”umgås med syndare och äter med dem” 586 varför kastades Satan och hans änglar ut ur himlen medan andra syndare får tillträde till himlen?
Den sista domen visar för hela universum varför Gud tog de beslut han tog beträffande mänsklighetens frälsning. Syftet med Guds sista dom är inte att informera Gud om vem som kan bli frälst, han känner dem mycket väl. 587 Det är för att visa för de intelligenta varelserna i universum relationen mellan de frälsta och Jesus Kristus. På detta sätt avlägsnar Gud all misstanke och fruktan för att de frälsta skulle kunna orsaka en ny konflikt i universum.
Denna förståelse av den bibliska läran om domen gör det möjligt för oss att ha en bättre relation till Gud. Om vårt beteende motiveras av fruktan för domen och/eller dess konsekvenser, då är allt vi gör befläckat av skuld och fruktan och vi kommer inte att ha den rätta relationen till Gud. Domen är en uppenbarelse av Guds kärlek, och Gud vill att vi ska älska honom ”eftersom han först älskade oss”. 588 ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet.” 589 När vi har en rätt förståelse av domen kan vi uppleva glädje i våra liv och en bättre relation till Gud.
Hur känns det att veta att domen är en pågående process som du är delaktig i? Hur påverkar det ansvaret dig?
Fotnoter:
533. www.storyarts.org/library/nutshell/stories/purse.html. 2016-05-01.
534. Apostlagärningarna 17:31.
535. 2 Korinthierbrevet 5:10.
536. Johannes 12:31.
537. Som ovan vers 32.
538. Uppenbarelseboken 12:7–9.
539. Johannes 12:32.
540. Romarbrevet 8:3.
541. 1 Korinthierbrevet 15:3; 2 Korinthierbrevet 5:21.
542. Johannes 12:31.
543. 2 Korinthierbrevet 5:21.
544. Johannes 8:46.
545. Apostlagärningarna 13:23–33.
546. Johannes 12:32.
547. Johannes 3:14–21.
548. Johannes 5:24–25.
549. Johannes 5:27–30; 12:48.
550. Johannes 5:28–29.
551. Johannes 5:29.
552. Matteus 16:27; Johannes 12:48.
553. Lukas 20:35.
554. 1 Korinthierbrevet 15:52.
555. 2 Timotheosbrevet 2:19.
556. Uppenbarelseboken 20:4.
557. 2 Thessalonikerbrevet 2:8.
558. 1 Korinthierbrevet 6:2–3.
559. Lukas 17:34–36.
560. Matteus 7:22; lukas 13:26.
561. Uppenbarelseboken 20:5.
562. Johannes 5:29.
563. Uppenbarelseboken 20:9.
564. Uppenbarelseboken 20:11–13.
565. Lukas 13:28.
566. Filipperbrevet 2:10–11.
567. Uppenbarelseboken 20:9.
568. Som ovan.
569. Jesaja 28:21.
570. Lukas 18:1–3.
571. Daniel 8:13; Uppenbarelseboken 6:10.
572. Matteus 5:5.
573. 2 Petrusbrevet 3:13.
574. Sakarja 3:1–7.
575. Daniel 7:27.
576. Psalm 7:9; 20:1; 35:24; 43:1; 54:3.
577. 2 Korinthierbrevet 5:10.
578. Romarbrevet 3:4, FB.
579. 1 mosebok 3:1–6.
580. 1 Johannesbrevet 4:18, 19.
581. Uppenbarelseboken 12:4; 2 Petrusbrevet 2:4.
582. Juda 6.
583. 2 mosebok 25:20; 1 Petrusbrevet 1:12; efesierbrevet 3:10; 1 Korinthierbrevet 4:9.
584. Uppenbarelseboken 12:10.
585. Johannes 12:31, 32; Uppenbarelseboken 12:10.
586. Lukas 15:2.
587. 2 Timotheosbrevet 2:19.
588. 1 Johannesbrevet 4:19.
589. 1 Johannesbrevet 4:18.