22. Det är en paradox

Det är en paradox

Berätta : : om

Det var en gång en man och en hustru som verkligen inte älskade varandra. Mannen var så krävande att han skrev en lista över regler och bestämmelser som hans fru skulle följa. Han fordrade att hon skulle läsa dem varje dag och lyda dem till punkt och pricka. Bland annat innehöll hans bud och förbud sådana detaljer som vilken tid hon skulle stiga upp på morgonen, när hans frukost skulle serveras och hur hushållsarbetet skulle skötas.

Sedan dog mannen. Så småningom blev kvinnan kär på nytt, i en man som verkligen älskade henne. När de gifte sig gjorde maken allt han kunde för att göra sin nya hustru lycklig och lät henne ständigt få tecken på hans uppskattning.

En dag när hon städade huset råkade hon hitta listan över sin första makes krav. När hon såg på den gick det upp för henne att trots att hennes nya make inte bett om det gjorde hon allt hennes första man hade krävt. Den här maken var så vänlig att hennes djupaste önskan var att behaga honom av kärlek, inte av skyldighet. 432

Tänk : : om

Paradox: ett uttalande eller ett koncept som innehåller synbart motsägelsefulla idéer.

Tro, den kristna tron medräknad, är full av paradoxer. I tron hålls synbart motsägelsefulla begrepp för sanna, trots en synbar logisk motsägelse.

Vill du ha exempel?

Gud är en och ändå är han tre.

Bibeln är skriven av människor men är ändå Guds Ord.

Jesus är Gud men blev ändå människa.

Alltså bör vi inte bli för bekymrade när vi upptäcker ytterligare en grundläggande paradox: lag och nåd.

Gud vill att vi ska hålla hans lag. Det är ett villkor för vår frälsning. MEN frälsningen sker genom tron. Den är fri och kan inte förtjänas.

De flesta reagerar negativt när de möter ordet ”lag”. Lagen associeras till tvång, böter, polis, jurister och även straff och fängelse. Lagar är ofta frustrerande. De hindrar oss från att göra som vi vill och tycks utmana vår frihet.

Ändå inser vi också att ”lag” inte bara är något negativt. Naturlagarna ger ordning och struktur åt vår omgivning. Kanske gillar vi inte alla lagar i vårt land, men de flesta av oss medger att någon sorts system behövs. Lagarna kan medföra restriktioner, men de ger också skydd.

Religiösa lagar

Negativa känslor gentemot lagar återspeglas också i mångas sätt att se på religiösa lagar. De tänker omedelbart på religiösa lagar i betydelsen begränsningar. ”Han kan inte komma eftersom hans religion förbjuder honom”, säger man, eller ”Hennes tro tillåter inte att hon gör det.”

Vissa kristna samfund verkar mycket strikta, och utifrån sin betoning på att samvetsgrant hålla Guds lag kallas de lagiska ibland. Även för många kristna låter det som ett befläckat ord.

Bibeln använder ordet ”lag” på många olika sätt. I vissa fall, särskilt i Paulus texter, syftar det på hela det lagsystem som gavs till Israel ungefär 1 500 år före Kristus. I denna bemärkelse föregick lagen Jesus och upphörde när Jesus dog på korset. De som följer Jesus står därför ”inte under lagen utan under nåden”. 433 Samma tanke återspeglas i Johannesevangeliet: ”Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus.” 434 Aposteln Paulus beskrev detta gammaltestamentliga lagsystem som ”vår övervakare tills Kristus kom”. 435

Betyder detta då att de kristna idag kan ignorera alla Bibelns lagar? Nej. Visst har en del bibliska lagar mist sin omedelbara tillämpning. Ceremoniallagarna som reglerade gudstjänsten i tabernaklet och senare i templet lär oss en hel del om Guds sätt att handskas med synden, men de upphörde som bindande eller nödvändiga när förhänget i Jerusalems tempel brast uppifrån och ända ner, då Jesus dog sin försonande död på korset. 436

Andra gammaltestamentliga lagar var civila och tillämpbara på det forna Israels styre som nation. De inspirerar oss fortfarande med vissa principer men deras omedelbara verkan finns inte längre.

Men andra delar av Guds lag har inget utgångsdatum. Varför skulle till exempel lagar om hälsa som gavs Guds folk i forna tider plötsligt vara föråldrade? Varför skulle vi bortse från att ge tionde av vår inkomst, när vi behöver ett beprövat system för att stödja församlingen?

Viktigast är kärnan i detta gudagivna lagsystem, känd som de tio budorden. 437 Dessa eviga principer har alltid varit giltiga. De utgör grunden för ett välfungerande samhälle, där mänskliga rättigheter beskyddas och där Gud har sin rättmätiga plats. Dessa tio bud måste naturligtvis översättas för varje generation så att de kan tala till samtidens situation. Det är ju ändå så att när budordet säger att jag inte ska ”ha begär” till min nästas åsna, 438 inser jag att jag bör vara nöjd med att köra min Citroen Picasso och inte avundas min väns Lexus!

Dessa tio regler erbjuder skydd och trygghet. När Bibeln säger att vi inte längre står ”under lagen utan under nåden” är det löjligt att hävda, att dessa principer plötsligt skulle ha upphört att gälla som styrande kod för mänskligt beteende. Kristus gjorde detta mycket klart när han fastslog att han hade kommit för att ge oss ett fullkomligt exempel på hur denna gudomliga lag skulle följas. Han höll stenhårt fast vid att han inte hade kommit för att ”upphäva lagen eller profeterna”. 439 Han underströk faktiskt att ”inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen [skulle] förgå; inte förrän allt har skett”. 440

Vad är då dess syfte? För det första är lagen en måttstock med vilken vi kan bedöma vårt uppförande. ”Först genom lagen har jag lärt känna synden”. 441 Denna vers talar om de tio budorden, mänsklighetens moraliska författning. För det andra ger lagen riktlinjer för det liv vi ska leva för att ära vår Skapare. Den möjliggör för oss att visa vår tro och kärlek till Gud på ett konkret sätt i våra faktiska handlingar. 442

Nådens gåva

Guds lag är fortfarande en avgörande sida i den kristna trons erfarenhet. Men här finns paradoxen. Frälsningen förblir helt utom räckhåll för oss om vi litar på lagen för att nå frälsningen. Frälsningen är helt och hållet av nåd. ”Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det.” 443

Ordet nåd i Nya testamentet kommer från grekiskans charis som också betyder ”gåva”. Motsvarande ord på latin, gratia, betyder ”gratis, fri”. Nådens betydelse är djup men har gjorts ytlig. När människor ber om ”nådatid” inför en förfallodag inser de inte ordets sanna betydelse. Den är oändligt mycket mer. Nåden är Guds ansikte vänt till världen. Den är ett nytt sätt att leva.

En författare kämpade för att finna ord för att beskriva nåden. ”Pengar kan inte köpa den, intellektet kan inte fatta den, makt kan inte beordra den, men till alla som tar emot den ges Guds nåd fritt. Men människor kan känna sitt behov av den, och när de avsäger sig all självtillräcklighet får de ta emot frälsningen som gåva. De som kommer till himlen klär inte dess väggar med sin egen rättfärdighet, inte heller öppnas dess portar för dem på grund av dyrbara offer av guld eller silver, utan de får tillträde till de många boningarna i Faderns hus genom förtjänsterna av Jesus kors.” 444

Nåden är fri. Men den är inte billig. Teologen Dietrich Bonhoeffer myntade begreppet ”billig nåd” och syftade på den sortens lätta nåd som bara tar allting för givet. Sann nåd, säger han, är dyrbar, för den kostade Jesus liv. Sök ordet ”nåd” i Bibeln (t.ex. på bibeln.se) och studera alla texter där ordet ”nåd” nämns i Nya testamentet. Du finner att i de flesta fall är det direkt sammankopplat med namnet Jesus. Han är nåden personifierad.

”Utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus” (Romarbrevet 3:24).

Nåden är en gåva som inte tvingas på oss. Vi måste inse att vi behöver Guds nåd. Och när vi väl får den måste vi be honom om ytterligare nåd för att leva i enlighet med nåden. Att bli ledda av föreskrifterna i hans Ord. Vad annat är församlingen än kristna som praktiserar gudomlig nåd? 

överväg : : om

Hur upplever du tanken att nåden är fri men inte billig? Påverkar den din mentala bild av frälsningen?

Fotnoter:

432. Författare okänd. www.sermonillustrations.com/a-z/g/grace.htm. 2016-04-27.

433. Romarbrevet 6:14.

434. Johannes 1:17.

435. Galaterbrevet 3:24.

436. Matteus 27:51.

437. 2 mosebok 20.

438. 2 mosebok 20:17.

439. Matteus 5:17.

440. Som ovan, vers 18.

441. Romarbrevet 7:7.

442. Se Jakobsbrevet 2:18.

443. Efesierbrevet 2:8.

444. Ellen White: God’s Amazing Grace (review and Herald, 1973), s. 179.