LUKAS 23:32–38

ETT ORD PÅ VÄGEN

Lukas vände sig inte till judar när han skrev sitt evangelium. Därför visade han inte hur Gamla Testamentets profetior om Messias uppfylldes vid korsfästelsen som t.ex. Jes. 53:12 eller Ps. 22:7-9, 19.

Det viktigt att vi uttrycker oss på ett sätt som känns relevant och som de människor vi möter kan förstå. Jesus blev människa för att nå oss människor, och det han sa anpassade han stän- digt till den han talade med. Paulus sa att han varit allt inför alla för att kunna nå dem med evangeliet om Jesus. (1 Kor. 9:22)

ATT FÖRSTÅ TEXTEN

Korsfäst. Spikarna slogs in mellan handbenen, snett mot handflatan, för att inte händerna skulle trasas sönder. Hade den korsfäste bara blivit upphängd i armarna, hade medvetslöshet inträtt efter ca en kvart eftersom detta medförde andningsproblem. Därför spikades fötterna fast på en klack så att den korsfäste hängde med benen något böjda. För att tala eller andas mer normalt behövde den korsfäste resa sig upp på fötterna. Det ledde till stor smärta eftersom hela kroppstyngden då kom att vila på de fastspikade föt- terna. Ibland sattes också en vass spik in bakom hälen. Den trängde in i foten då den korsfäste var tvungen att resa sig.

Anslaget satt ovanför Jesus vilket visar att korset inte var T-format utan hade en traditionell korsform.

FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL

Hur kunde Jesus säga: ”Förlåt dem, de vet inte vad de gör”?