LUKAS 23:1–12

ETT ORD PÅ VÄGEN

Nu för tiden kallar vi det för mobbning. I texten står det att soldaterna gjorde narr av Jesus och kände förakt för honom. Svaghet och tystlåtenhet borde väl egentligen få oss att känna medkänsla, men kan istället få mobbaren i oss att vakna till liv.

Känslan av makt över de svaga, kan ge oss
en upplevelse av att själva vara starka. Den underlydande soldaten står plötsligt över någon annan. Kan orsaken till mobbning vara att vi inte tål att se en annan människas svaghet på grund av våra egna brister? Eller försöker vi dölja
det underläge vi känner genom att möta den andres mentala styrka med hån? Det visar i så fall tyvärr bara vår egen litenhet.

ATT FÖRSTÅ TEXTEN

Anklagelserna som stora rådet framförde mot Jesus, lades fram på ett särskilt sätt för att passa inför Pilatus. Ståthållarens uppgift var att upprätt- hålla ordningen i området, och se till att skatten betalades till kejsaren.

Rådets anklagelse om att Jesus gjorde sig lik Gud, hädade, skulle inte ha betytt något inför romarna. Därför talade man istället om ett utbrett uppror mot den romerska staten.

Stora rådet hade inte befogenhet att utmäta dödsstraff.

FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL

Pilatus verkar inte ha tagit de grova anklagelserna mot Jesus på så stort allvar. Varför inte det?