Förvandlad inifrån

HUR BLIR JAG EN NY MÄNNISKA?

Jag har tagit emot Jesus. Jag tror att han har förlåtit mig. Han har tagit bort min skuld. Han vill frigöra mig från min synd, så att jag kan leva ett nytt, gott och rent liv. Hur sker då detta i verkligheten? Hur blir jag den nya människan, som jag har bekänt mig till att vara? Kanske upplever du att du på många områden helt enkelt inte har förändrats. Du gör fortfarande saker som du är ledsen för i efterhand. Och du får fortfarande lust att göra sådant som inte är rätt. Det är frustrerande – och understryker återigen frågan: ”Hur blir jag en ny människa?”

FARISÉERNAS VÄG TILL ATT BLI GODA MÄNNISKOR

Varningsskylt: Detta är inte vägen till inre förvandling! När jag ändå börjar med att ta upp detta, så är det för att jag tror, att det är ett av de allvarligaste hindren på vägen till den verkliga förvandlingen. Därför börjar studiet med att vi föser detta hinder från vägen.

Fariséerna lade stor vikt vid att hålla lagen. Deras definition var, att när de (till det yttre) höll lagen, så var de goda. Jesus satte ett likhetstecken mellan detta och självrättfärdighet i liknelsen om farisén och tullindrivaren som gick upp till templet för att be. I sin bön framhävde farisén bara alla sina egna goda gärningar och menade att han därmed kunde förtjäna Guds gunst. Jesus sade klart att detta inte förde farisén till Gud. (Luk 18:9-14).

Jesus går också så långt att han kallar fariséernas attityd för hyckleri: ”Ve er, skriftlärde och fariséer, ni hycklare som är som vitkalkade gravar. Utanpå ser de prydliga ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och annat orent.” (Matt 23:27). Fariséerna hade inte blivit förändrade inuti, utan de koncentrerade sig på att allt skulle se bra ut utanpå. Tänk över att detta är ju ett hemskt hårt liv: Inuti var de fulla av vinningslystnad och omåttlighet, men utanpå log de och sade vackra ord. Det var ett liv, där de hela tiden försökte ge intryck av en sak, men där verkligheten var en helt annan.

Jesus svar på detta innehöll två saker. Det första är, som framgår av liknelsen om farisén och tullindrivaren, att vi erkänner att vi har behov av Gud, behov av en frälsare, så att vi kan få ”gå rättfärdiga hem”. Bibeln säger klart och tydligt att alla har syndat, och alla är därför i behov av Guds förlåtelse. (Rom 3:23). Det andra är, att Jesus metod inte är att rena människor utanpå. Han renar dem inuti. I sin bergspredikan tar Jesus verkligen tag i det inre. Han säger, att även om du inte har brutit ett äktenskap, så är det lika illa om du bara har tänkt den tanken! Och du har kanske inte slagit ihjäl din bror, men du skall dömas för att du har blivit arg på honom! (Matt 5:27-28; 21-22). Det tjänar inte något till om vårt yttre är kalkat rent och vitt, om det inre är fullt av döda ben och all slags orenhet!

ÅTERVÄNDSGRÄND

Vi hamnar i en återvändsgränd, när vi koncentrerar oss på att se om vi verkligen är helt vitkalkade. Återvändsgränden har faktiskt två sidor. På den ena sidan värderar vi vår närhet till Gud genom att fokusera på hur goda vi är på att inte vara hetsiga, inte ge efter för frosseri, inte ha begärelse till en massa saker, att vi läser mycket i Bibeln, att vi hjälper några familjemedlemmar med några praktiska saker, osv. Denna sida får oss att tro att vi själva kan, och vi slutar upp med att fokusera på kraftkällan Jesus. Vi blir självrättfärdiga, precis som fariséerna. Å andra sidan tänker vi på vårt avstånd från Gud genom att fokusera på: Nu överdrev jag igen, nu var jag väldigt egoistisk, där ställde jag mig själv i en bättre dager än vad jag borde ha gjort, jag blev också arg på en vän, där berättade jag om några av mina dåliga sidor. Då frestas jag tro att jag helt enkelt inte känner Jesus, att Jesus inte hjälper mig, att det aldrig verkar lyckas för mig att bli ”tillräckligt god”. Återigen är det självrättfärdigheten som jag söker, och på denna sidan är det mina egna fel och orättfärdigheter, som håller mig borta från Jesus.

BORT FRÅN ÅTERVÄNDSGRÄNDEN

Signalskylt: Vi vill nu se på vägen ut ur återvändsgränden. Vi vill se på fyra delelement:

Syftet med lagen
Syftet med lagen är att visa oss vad synd är. (Rom 7:7). Lagen är god. (Rom 7:12). Lagens uppgift är inte att frälsa oss. Paulus säger detta tydligt i Romarbrevet 3:20: ”Ty genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig inför honom. Lagen kan bara ge insikt om synd.”
Det är den Helige Ande som överbevisar oss i våra hjärtan, så att vi erkänner våra synder. (Joh 16:8). Detta är en process. Vi ser inte allt på en gång. Även sedan vi blivit omvända kommer vi gång på gång att få upp ögonen för saker i våra liv, som vi måste be Jesus hjälpa oss att ändra på.
Jesus älskar syndare
”Medan vi ännu var svaga, dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne.... Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.” (Rom 5:6,8). Vi ska alltså inte först vara ”goda”, innan vi kommer till Jesus. Kristus dog för oss som syndare. Han tar emot oss, medan vi fortfarande är fulla av hat, hån, egoism, kärlekslöshet, begär, osv. Han vet att vi inte klarar av det själva – utan att vi behöver honom. Detta gäller också efter att vi tagit emot Jesus, och ”faller” igen. Det finns bara ett sätt: Det är att gå tillbaka till Jesus – med vår synd! (Ps 37:24).
Kristen tillväxt
När vi har tagit emot Jesus och börjar vårt kristna liv, så är det tal om att växa. Jesus liknar kristenlivet med jorden. Man sår ett frö i jorden: Först är det ett strå, så ett ax, och så fullt med kärnor i axet. Och när kornet är moget, skördas det. (Mark 4:26-29). Jesus sade till Nikodemus att han skulle ”födas på nytt”, dvs en ”späd” början (Joh 3:3). Både Paulus och Petrus skriver om att de kristna först får ”mjölk att dricka” och senare är de klara att få ”fast föda”. (Hebr 5:13-14; 1 Petr 2:1-2). ”Och min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är väsentligt och stå rena och skuldfria på Kristi dag, fyllda av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk, Gud till ära och pris.” (Fil 1:9-11).
När vi blir omvända och tar emot Jesus, börjar vi en livslång process, där vår förståelse och kärlek stadigt växer. Lika litet som ett nyfött barn kan och förstår vi det hela på en gång. Inte heller hur vi ska leva det kristna livet på ett praktiskt sätt. Rättfärdighetens frukt, eller andens frukter, är de frukter som mognar i den kristnes liv, liksom också frukterna i naturen bildas sedan plantan växt upp. I Gal 5:22 nämns Andens frukter: ”Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning.” Och Paulus skriver i Rom 8:4; ”att lagens krav på rättfärdighet skulle uppfyllas hos oss, som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur”. Här verkar den Helige Ande i oss, så att våra liv blir i överensstämmelse med Guds lag – tvärt emot fariséernas kamp för att förändra sig själva, alltså att hålla lagen i egen kraft.
Min personliga fokusering
Jesus liknar sig själv vid ett träd och oss med grenarna. Så länge det finns en god kontakt mellan trädet och grenarna så bär trädet frukt. ”Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig, och jag i honom, bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra”. (Joh 15:4-5). Vår fokusering ska alltså inte vara att bära frukt, utan att bevara kontakten med Jesus. När vi har kontakt med honom, så får vi näringen som vi behöver, och då kommer frukten av sig själv. Utan Jesus kan vi faktiskt inget göra.
Vägen ut ur återvändsgränden består alltså i: 1) Att vi med den Helige Andes hjälp erkänner vår synd, och att vi aldrig kommer att kunna bli ”tillräckligt goda” i oss själva. Därmed kommer vår synd inte att få oss att skilja oss från Jesus, utan att komma till honom, som är den enda lösningen på syndens problem. Vi vill inte heller hålla oss borta från Jesus för att vi är så ”goda” att vi inte har behov av honom. Vi erkänner vårt behov av Jesus närhet och hjälp hela tiden. 2) Att vi ser på Jesus som en som kärleksfullt tar emot oss med alla våra fel och brister, förlåter oss och ger oss sin rättfärdighet. Detta får oss att ha tillit och tro på Jesus, och längtan efter att Jesus ska vara med i allt i våra liv. 3) Att vi tillsammans med den Helige Ande börjar en process, där vi kommer att förstå mer och mer, kommer närmare och närmare Jesus, och liknar honom mer och mer. Vi förväntar oss inte att allt ska vara förändrat på en gång, men vi förväntar oss att Jesus är med oss i våra erfarenheter. 4) Vi fokuserar på Jesus – kraftkällan – Honom som kan förändra oss inifrån. Det är hans kraft vi litar på, inte vår egen kraft.

FÖRVANDLAD INIFRÅN

När vi fokuserar på Jesus, och allt som han vill göra för oss, så förvandlas vi inifrån. ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.” ”Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare.” ”Måtte han i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande.” ”...och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.” ”Han som verkar i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka.” (Rom 12:2; Hebr 12:2; Ef 3:16,19,20). Också på Gamla Testamentets tid var förvandlingen inifrån erkänd: ”Jag skall ge dem ett nytt hjärta och fylla dem med en ny ande. Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på dem och ge dem ett hjärta av kött, så att de följer mina bud och håller sig till mina stadgar och lever efter dem”. Och Jesus sa hur han förvandlar oss – och att denna förvandling i oss ska komma andra till del, så att de också förs till honom. Jesus använder bilden med det levande vattnet: ”Det vatten jag ger blir en källa i honom med ett flöde som ger evigt liv.” (Hes 11:19; Joh 4:14).

FÖRVANDLAD INIFRÅN I PRAKTIKEN

På vilket sätt fokuserar jag praktiskt på Jesus – eller sagt med Jesus bild om vinträdet: Hur kan jag som gren vara i ständig kontakt med trädet? Jesus kan jag lära känna genom hans eget ord, Bibeln. I mitt eget liv som kristen har det betytt mycket för mig, att jag har fokuserat i min bibelläsning på vad Jesus vill göra för mig i mitt liv. Låt mig ge ett exempel från Ef 1: Jesus har välsignat mig med himlens andliga välsignelser (v 3). Han har utvalt mig (v 4). Han har gett mig barnets rätt hos sig (v 5). Han har friköpt och förlåtit mig (v 7). Han har gett mig vishet och klokhet (v 8). När jag gång på gång läser detta, så blir det större och större hur mycket Jesus har gjort, och kommer att göra för mig. En annan plats som jag tycker om att läsa, är i evangelierna. Där visas så direkt hur Jesus handlade mot människorna – syndiga människor, människor som hade gjort fel, människor som fick förlåtelse. Och jag vet att Jesus vill göra precis samma sak för mig! Var du än läser i Bibeln, låt ditt fokus ligga på Guds löften, Guds kraft, på det som Gud vill göra för dig. Din närhet med Jesus kommer att bli starkare och starkare – och det betyder kontakt med vinträdet.

Vi har också kontakt med Jesus genom bönen. Paulus säger i 1 Tess 5:17 att vi ska be ständigt. Vi ska alltså vända oss till Jesus när som helst, var som helst och om vad som helst. Låt Jesus vara med i varje beslut och i varje handling. Överlämna varje del av ditt liv till honom. Ha kontakt med vinträdet hela tiden. Det berättas om en man som hette Enok i Bibeln, att han vandrade med Gud. (1 Mos 5:22). När vi vandrar med Gud, delar vi allt med honom. Glädje och sorg. Vi ber om vägledning och hjälp, och Gud vill vara oss nära och ge oss svar på våra böner. När vi på detta sätt är tillsammans med Jesus, så förvandlas vi: ”Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild: vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, som är Anden”. (2 Kor 3:18).