JOH. 11:20–27
Det vi sett och hört - 51
ETT ORD PÅ VÄGEN
Så fint att få se döden som en parentes, som en drömfri sömn som en dag leder till ett uppvaknande och ett liv utan slut. Döden är inte det definitiva slutet, men det finns ett villkor: att tro på Jesus som Guds son och att han kom för att ge oss livet tillbaka, ett evigt liv.
ATT FÖRSTÅ TEXTEN
”Jag är uppståndelsen och livet.” Marta hade säkert hört Jesus tala om de dödas uppståndelse vid domen och den här tidens slut. Se t.ex. Joh. 5:28, 29. Däremot kan hon ha missat Jesus ord om att döda som hörde hans röst redan då skulle få liv igen. Se Joh. 5:25. När vi läser versen innan så förstår vi att Jesus talar om tre olika saker:
a) Vi har redan nu fått det eviga livets gåva.
b) Jesus är livets Herre och visar det genom att redan här i tiden ge liv åt människor som dött.
c) Vid tidens slut kommer de som tror på honom att uppstå.
Detta återfinner vi också i Paulus förkunnelse. Se t.ex. 1 Tess. 4:13–18.
FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL
Jämför Martas (v. 20–27) och Marias (v. 28–34) reaktioner och tro när de möter Jesus. Jämför också med Lukas berättelse om de båda systrarna i Luk. 10:38–42.