HopeChannel Sverige | Logga in
Dela

LUKAS 2:40–52

Tankar om livet - 15

ETT ORD PÅ VÄGEN

En tolvårig pojke som kommit bort. Det är lätt att förstå den oro som Maria och Josef kände. Den måste med tiden ha växt till förtvivlan. De hade säkert ankla- gat sig själva och sagt: ”Om vi bara hade gjort si eller så, hade det här aldrig ha hänt.” Vi möter också sådana här situa- tioner i livet då det är svårt att behålla sitt lugn och tryggt förtrösta på Gud.

Men Jesus verkar inte ha oroat sig. Han var med sin himmelske Far och kände sig trygg.

ATT FÖRSTÅ TEXTEN

Påsken var en av israeliternas tre stora högtider. Då reste alla som kunde till Jerusalem för att offra påskalammet och glädjas över Guds frälsning. Man färdades gärna i större sällskap. Det gav skydd mot t.ex. rövare.

Tolvåring. När en pojke fyllde 12 år blev han upptagen i de vuxnas värld. Han stod från och med då ansvarig för sina handlingar inför lagen.

Templet var ett fantastiskt byggnadsverk. Det var byggt i vit marmor med utsmyckning av rent guld. Herodes den store hade börjat en totalrenovering av templet år 20-19 f.kr. Arbeten med det pågick fram till 63 e.kr.

På tempelområdet som var ca 300 x 500 m, fanns det plats för många att mötas och i pelargångarna vid muren kunde även mindre grupper samlas.

FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL

Hur kunde Jesus komma bort om han alltid lydde sina föräldrar? Var går gränsen mellan att hedra sin far och mor och att sätta Gud främst?