23. Tio små regler

Tio små regler

Berätta : : om

En klipsk smugglare kom till gränsen med en åsna. Åsnans rygg var tungt
lastad med halm. Tulltjänstemannen var misstänksam och slet isär buntarna
tills det låg halm överallt, men inga värdefulla saker fanns bland
halmen.

”Men jag är säker på att du smugglar något”, sa tjänstemannen när
mannen gick över gränsen.

Varje dag under tio års tid kom mannen till gränsen med en åsna.
Fastän tulltjänstemannen sökte och sökte igenom halmbuntarna på åsnans
rygg hittade han aldrig någonting av värde gömt där.

Många år senare när tjänstemannen gått i pension råkade han möta
smugglaren på torget och sa: ”Snälla du, jag ber dig, tala om för mig vad
det var du smugglade. Tala om det för mig, om du kan.”

”Åsnor”, svarade mannen. 445

Tänk : : om

De flesta av oss tycker inte om att bli tillsagda vad vi ska göra. Jag vill
hellre välja mina egna regler och bestämma över mina handlingar, så det
så. Även i småsaker har vi invändningar: ”Gå och lägg dig tidigt”, ”tvätta
öronen”, ”skriv bara på ena sidan av pappret”.

På en vägsträcka jag regelbundet kör står en skylt med hastighetsbegränsningen
50 km i timmen. Nyligen satte en lokal myndighet upp ytterligare
en klargul skylt där det stod: ”Håll hastigheten!” Ändå bryr sig
många förare inte om det. Lagarna är bra, men om man kan strunta i dem
utan att något händer, vem bryr sig?

När Bibeln talar om ”lagen” är vi redan på defensiven. Men en snabb
titt avslöjar några överraskningar. Bibeln beskriver Guds lag som en glädje,
en underbar tillgång vi fått.

”Om inte din lag vore min lust skulle jag förgås i mitt lidande” (Psalm
119:92).

”I mitt inre bejakar jag ju Guds lag” (Romarbrevet 7:22).

Är dessa texter bara ord av krävande lagträlar som är övertygade om
sin egen godhet? Knappast. Kanske visar de hur annorlunda Guds lag är
mot vad vi tror att den är.

De tio budorden kom vid en viktig tidpunkt i Bibelns historia. Israeliterna
hade varit slavar under egyptierna i 400 år, blivit kränkta och
utnyttjade, utan frihet och hopp. Sedan räddade Gud dem. Han befriade
dem från orättvisa, befriade dem från slaveri och ledde dem till en ny
framtid i Kanaans land.

Gud hade utvalt Israel för att bringa välsignelse till hela världen. 446
Guds önskan att uppnå den välsignelsen var uppenbar i hans kärlek och
trofasthet gentemot Israel. Gud älskade Israel så mycket att han gav dem
de tio budorden efter att de blivit fria.

De tio budorden börjar med en påminnelse om att Gud befriat sitt folk
från slaveriet, 447 där de var maktlösa att göra något för sig själva. Så dessa
budord är inga som måste lydas innan Gud kunde rädda dem. Snarare
visar de upp kvaliteten av det liv de kunde njuta av tack vare sin nya frihet.
De tio budorden ger inriktning, en känsla av tillhörighet, en förståelse för
vad det innebär att vara en fullständig mänsklig varelse.

”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen
eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller
tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för
fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig
men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud.
Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att
lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla
dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du
inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller
din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar gjorde
Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde
dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till
en helig dag.

Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som
Herren, din Gud, ger dig.

Du skall inte dräpa.
Du skall inte begå äktenskapsbrott.
Du skall inte stjäla.
Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas
hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något
annat som tillhör din nästa.” 448

Det första budet: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig” säger
inte att det inte finns andra gudar, bara att vi inte ska tillbe dem. Vi har
konkurrerande intressen, framgång, makt, pengar, njutningar, sex och annat
som distraherar vårt fokus på Gud. Detta budord innebär att de som
har upplevt Guds radikala kärlek ska leva ett liv som styrs av deras relation
till honom. Om Gud blir vår första prioritet, som det första budordet säger,
då handlar de övriga budorden om praktiska frågor om hur vi ska leva
detta överlåtna liv.

Det andra budordet förbjuder avgudabilder. Det kan först kännas irrelevant
för oss. Men det är det inte. När budorden först gavs var avgudar
vanliga. Avgudadyrkarna tänkte inte att avguden faktiskt var en gud. De
tänkte att deras gud tillkännagav sig genom avguden. Det var ett sätt att
uppleva sin gud. Men Israels Gud kan inte upplevas genom avgudar av trä
eller metall. Vi känner Gud genom vad han gör i våra liv.

Vår Gud kräver inte heller avbilder, eftersom
han redan har en avbild – oss. Gud skapade
människan ”till sin avbild”. 449 På ett sätt
uppmanar alltså detta budord oss att leva på ett
sätt som gör Gud känd för världen genom oss.
Kanske blir du inte frestad att böja dig ner inför en faktisk avgud. Men alla
frestas vi att leva ett liv som inte exemplifierar Guds kärlek.

”Tredje och fjärde led” som får lida om vi inte lyder det budordet syftar
ibland på vår familj. Vad jag gör påverkar inte bara mig utan också mina
närmaste. De lider på grund av min själviskhet. Med andra ord: Gud vill
att vi ska leva så att vi tar hänsyn till andra människor och inte bara till
oss själva.

Tredje budordet är rakt på sak. Det skyddar mot svordomar och allmänt
vanhelgande språk, men dess syfte är mycket större. I Israel användes
Guds namn för att bekräfta en formell ed. Genom att ”missbruka” Guds
namn eller ljuga bedrogs därmed människor. Budordet skyddar oss också
för att använda religion för att skada andra. Det finns gott om exempel på
det i vår värld. Människor gör anspråk på att känna och tjäna rättvisans
Gud men är ändå skyldiga till orättvisor. När vi tar Guds namn på oss tar
vi också på oss skyldigheten att representera honom i vårt sätt att leva.

Fjärde budordet uppmanar oss att ”tänka på” [eller ”komma ihåg”, som
det hebreiska uttrycket också kan översättas]. Vi behöver ingen sporre för
att komma ihåg vår högtidsdag eller någon kär väns födelsedag (kanske
med undantag av en glömsk make i vår bekantskapskrets!). Men detta
bud uppmanar oss att tänka på, komma ihåg, att hålla sabbaten som en
vilodag eftersom Gud skapade oss. 5 Mosebok, kapitel 5, upprepar de tio
budorden och ger en annan orsak till sabbatsfirandet: befrielse från slaveri.
Sabbatsvilan påminner oss om att Gud inte bara skapade oss utan han
tar också hand om oss. När vi upplever den glädje detta medför behöver vi
ingen större motivation till att hålla veckosabbaten. Att hålla sabbaten är
en tacksamhetshandling gentemot Gud och ett medel att upprätthålla en
relation till honom.

Femte budordet intar en viktig plats. Det är en bro mellan de fyra första,
som betonar vår relation till Gud, och de fem sista, som betonar vår
relation med världen i allmänhet. Mellan dessa två sektioner står budordet
om föräldrar och familjen. Så har vi här ordningen för våra skyldigheter:
först Gud (1–4), sedan familjen (5) och därefter andra (6–10).

Detta femte budord uppmanar oss att ”visa aktning” för våra föräldrar.
Detta gavs ursprungligen till vuxna, inte barn, så detta är inte en
uppmaning till små barn att lyda sina föräldrar. I stället pekar det på de
skyldigheter vuxna har gentemot sina åldrande föräldrar. Här betyder
”visa aktning” inte lydnad utan att ta hand om dem och visa medkänsla.
Detta är inställningen de äldre borde möta hos barn som är överlåtna åt
Gud. Om vi inte kan visa medkänsla gentemot våra åldrande föräldrar är
det inte sannolikt att vi kan visa det gentemot någon annan heller. Om vi
är överlåtna åt Gud visar vi också hängiven medkänsla.

De tre följande budorden är alla mycket korta och utgör en grupp för
sig. De verkar också vara uppställda i en ordning som visar vikten av dem.
Sjätte budordet, ”du skall inte dräpa”, handlar om liv. Det sjunde, ”du skall
inte begå äktenskapsbrott”, handlar om relationer. Det åttonde, ”du skall
inte stjäla”, handlar om egendom. Alla är de viktiga men de är arrangerade
i denna ordning så att vi kan se deras relativa betydelse. Livet har den
högsta prioriteten, och att relationer sätts högre än egendom påminner
oss om vikten av hängivenhet och trohet gentemot dem vi säger oss älska.
Vi finner ytterligare en sida av relationer i nionde budordet. ”Du skall
inte vittna falskt mot din nästa.” I en värld där tillfälliga lögner är vanliga
blir sanningen livsviktig i våra relationer. Ordvalet syftar uttryckligen på
falskt vittnesbörd i rätten, där lögner kan bli verkligt destruktiva. Men
kan vi leva med integritet, kan man lita på vad vi säger, kan vi avstå från
att förstöra andras rykte, och kan vi behandla andra som vi skulle vilja att
de behandlade oss?

Till sist har vi tionde budordet. På något sätt verkar ”du skall inte ha
begär” främmande. Det handlar mer om inre tankar än yttre handlingar,
men det är just det som är poängen. Utan detta budord skulle man kunna
dra slutsatsen att de tio budorden bara handlar om våra handlingar och
vårt beteende, men detta budord påminner oss om att vår relation till Gud
inte bara beror på vad vi gör utan också av vilka vi är.

De tio budorden är mer än bara en lista över gamla och föråldrade krav.
De ger snarare vägledning om hur ett helt liv ska levas, de stakar ut våra
prioriteringar, ger riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till Gud i våra liv
och uppmanar oss att vara de vänliga människor Gud vill att vi ska vara.

De tio budorden får oss att våga ta steget från det betydelselösa till att
bli representanter för denna förunderliga kärlekens och hängivenhetens
Gud.

överväg : : om

Vilket budord känns som något du behöver mer av i ditt liv?

Fotnoter:

445. www.storyarts.org/library/nutshell/stories/smuggler.html. 2016-04-27.

446. 1 Mosebok 12:3.

447. 2 Mosebok 20:1–2.

448. 2 Mosebok 20:3–17.

449. 1 Mosebok 1:27.