LUKAS 1:46–56
Tankar om livet - 6
ETT ORD PÅ VÄGEN
Maria delade med sig av sin förundran och glädje över vad Gud hade gjort för henne.
Hon gav Gud all ära. Är de av oss som upplevt Guds oförtjänta nåd, hans frälsning också jublande glada?
Det är osäkert om Maria var medveten om hur rätt hon hade när hon här talar om den totala omvälvning som skulle äga rum när Gud nu ska uppfylla sitt löfte om Messias. Inte heller vi inser alltid vilken skillnad det kan innebära att bli kristen.
ATT FÖRSTÅ TEXTEN
Hebreisk poesi i lovsången. Ett typiskt drag är att samma tanke upprepas med en viss variation: Min själ prisar... Min ande jublar... v. 46, 47. Ett annat drag finner vi i v. 51-53, där motsatser staplas i en bestämd ordning: A B, B1 A1, A2 B2. Det kallas för kiasm.
För Maria var Gamla Testamentets texter välbekanta. Hennes ord påmin- ner ibland om Hannas lovsång i samband med Profeten Samuels födelse i
1 Sam. 2:1-10.
FÖR EFTERTANKE OCH SAMTAL
Marias lovsång vänder i v. 51-53 upp och ned på begreppen, moraliskt, socialt och ekonomiskt. Vilka likheter kan vi finna i Jesu undervisning och i den kristna församlingen genom tiderna?